Nyårsafton

Jullovsdagarna virvlar iväg med en rasande fart. Det är helt galet hur fort tiden går. Det är plötsligt självaste nyårsafton. Helgen med Eric var hur härlig som helst! Kåbdalis, film, middag hos mamma, en massa mys. Igår var jag med pappa, Carina och Erik en sväng till Haparanda, Kalix och Torneå. Jag åkte hemifrån 05.55 på morgonen och kom hem kring 20.00 på kvällen.
Och nu är jag hemma hos min Eric i Hollsvattnet och firar nyår! Vi ska strax äta middag och senare ikväll ska vi köra skoter upp på ett berg och skjuta raketer. Jag hade inte kunnat få en bättre nyårsafton! På fredag åker jag hem. Tur att det bara är onsdag än.

You electrify my life

Julafton är över för tjugotre minuter sedan. Det har varit en bra julafton. Julmys. Jullunch hos mamma. Bänka sig i soffan och se Kalle Anka med ett litet berg av gott fika framför sig. Gotta sig. Julmiddag hos pappa, äta sig proppmätt och sedan öppna julklappar. Tänka på att det ligger en tanke bakom varje paket, någon har tänkt på mig. Man får lust att krama hela världen.
Sedan sjunga Singstar med Anna, prata med världens finaste grabb i telefon. Lyssna på Muse.
Tänka på världens finaste.

Idag är det juldagen.

GOD JUL!

Lyckligast i världen

Hur ska man skriva om den bästa dagen i sitt liv?

Måndagen.

Under bussresan från Korpilombolo satt/låg jag utbredd över två säten längst fram högst upp i dubbeldäckaren och lyssnade på musik i min mp3, hela vägen till Luleå. Två timmar och fyrtio minuter tog resan. Vi bytte buss på busstationen och kring 10.15 var jag i Klöverträsk, där min Eric stod och väntade på mig med sin skoter. Skoterfärden till Hollsvattnet var dunderhärlig! (Särskilt när jag fick köra, hihi...) Vi körde skoter ett bra tag och sen såg vi film, gick med hundarna, hälsade på Erics farmor, åt middag och en hel del annat. Eric åkte buss med mig till Älvsbyn och sen fick jag sitta på bussen på väg hem till Vidsel och känna mig tom. Och överlycklig på samma gång. Jag kan inte minnas att jag någonsin har varit så lycklig som jag var den dagen. Lyckligast i världen, jag lovar.


Eric <3

Toner i oändligheternas oändlighet

Ja, här sitter jag i Korpilombolo och klinkar på pianot i timme efter timme. Gabriellas sång, För kärlekens skull, Av längtan till dig, Yesterday, Imagine, My heart will go on, Clocks, Hurt.....
Listan kan göras lång, och den ska bli ännu längre. Oändlig.
Och när jag flyttar hemifrån ska jag ha ett piano i min lägenhet, det har jag bestämt för länge sen. Jag ska minsann ha det, även om jag kanske blir tvungen att ha det mitt på köksgolvet på grund av platsbrist. Eller istället för matbord kanske ;-)

28 mil hemifrån

Igår hade vi julavslutning på skolan (jag är nöjd med mina betyg!) och sen bar det av till Luleå. Jag träffade sötaste Eric och vi gick en sväng på stan, för att sedan slå oss ner i biblioteket på Kulturens Hus. Och där satt vi ett bra tag, närmare bestämt tills vi tittade på klockan och fick allvarliga chockskador när vi såg att den var 17.00! Jag hade låst in min väska på busstationen och glömt mobilen i den, och när jag kom tillbaka visade det sig att jag hade 14 missade samtal och 4 sms! Det var förstås mamma, som hade hunnit bli orolig vid det laget. Jag träffade henne där på busstationen och sen bar det av till mormor i Korpilombolo, för mig, mamma, broder Erik och våran morbror Thomas. Vi kom fram kring 8 på kvällen och fikade och pratade och hade trevligt tills vi gick och la oss vid 12-tiden. (Jag fick förstås sova i den skrangliga metallsängen medan Erik sov i den fluffiga 120 cm-sängen...) Sov länge idag och sen tog jag och Erik sparken ner till affären för att köpa refillkort och thé. Det gick inte så värst bra att stå två personer på sparken i full fart nerför backen. Det slutade med att jag (som stod längst bak) for med en rejäl smäll i backen och Erik fortsatte ytterligare några meter innan han också tappade balansen. Nåja, refillkort och thé blev det iallafall, och nu är vi tillbaka hos mormor och har fikat en massa gott. Jag och mamma ska baka. Jisses, vad mycket man äter när man är här... Hoh.

Happy as I am

Idag har vi mest sett film hela dagen, på skolan alltså. Har lämnat in Shakespeare, vilket känns hur skönt som helst! Nu är jag av med skiten, liksom :-) ni vet hur det känns att ha gjort bort något jobbigt! Jag ska till stallet om en stund, pyssla om gullehästarna :-) och imorgon är det julavslutning med fika, betygsutdelning, sång i kyrkan och hela baletten.
Vi åker till mormor i Korpilombolo efter skolan, blir där till på måndag. Och på måndag ska jag hälsa på Eric i Hollsvattnet, ska bli så grymt trevligt så det är inte klokt!
Nu ska jag ta på mig mina varma, stora stallkläder, mössa med såna där snygga öronlappar och pulsa ut i snön! Happy as I am!

Invincible - Muse

Follow through
Make your dreams come true
Don't give up the fight
You will be alright
'Cause there's no one like you in the universe

Don't be afraid
What your mind conceives
You should make a stand
Stand up for what you believe
And tonight
We can truly say
Together we're invincible

Morgon

Jag borde egentligen inte sitta här nu, jag borde gå till skolan.
Men jag var bara tvungen att försöka rätta till en grej.

Puss

Mitt hår...

Jag klippte mig i måndags, och jag vet inte om jag är så fruktansvärt nöjd... Minst fem centimeter av mitt vackra hår är borta. Jag vill spara ut håret nästan ner till midjan, så från och med nu sparar jag stenhårt! Det sägs att håret mår bättre om man käkar mycket äpplen, ost, ägg, mjölk och olivolja. Dags för mig att testa, kanske?
Snacka om I-landsproblem, förresten! Jisses.

Allt skolarbete för i år är bortgjort. Och då menar jag allt, rubbet!


Tänk att dagens höjdpunkt kan vara att gå och köpa mjölk. Fast inte för själva mjölkens skull förstås ;-)

There's nothing you can do that can't be done

There's nothing you can do that can't be done.
Nothing you can sing that can't be sung.
Nothing you can say but you can learn how to play the game.
It's easy.

Nothing you can make that can't be made.
No one you can save that can't be saved.
Nothing you can do but you can learn how to be you in time.
It's easy.

Nothing you can know that isn't known.
Nothing you can see that isn't shown.
Nowhere you can be that isn't where you're meant to be.
It's easy.

Shakespeare och korv bananas

Doften från köket letar sig hit, till mina näsborrar. Jag behöver inte ens fråga mamma vad det blir för mat, det känner jag på doften redan nu, och hon har knappt börjat med maten än. Korv Bananas. Mums, säger jag!

Spanskaprovet gick bättre än förväntat, min engelska resedagbok är inlämnad och min teknikprodukt är färdigställd. Allt som är kvar är svenskan, (som kanske också är det största.) Efter maten ska jag kasta mig över skrivuppgifterna och bara hoppas på att jag kan göra något bra av dem. Shakespeare, here I come!

Du livar upp min dag

Varje gång jag tar en chokladpralin ur min Aladdin-ask,
tänker jag på dig. Och jag undrar om chokladpraliner någonsin har smakat så här gott förut.

All I need

Jag har inte alls lust att plugga spanska och skriva svenska, jag vill ut och hoppa i snön tills orken i benen tar slut, eller sätta mig vid pianot och spela tills fingrarna ömmar. Jag vill bara vara här och nu. Jullov är precis vad jag behöver!

Blink blink

Helgen har varit hur bra som helst! Lussandet i fredags gick riktigt bra, (förutom att vi tappade lite tid när vi var tvungna att köra in bussen på Björnstigen för att rycka upp Kalle ur sin säng, haha...) Jag var för trött på kvällen för att åka på luciavakan i Älvsbyn, så det blev en ensam-hemma-kväll med Idol, pepparkakor och piano. På lördagen sov jag länge (välbehövligt!) och begav mig sedan ut för att skotta snö. Halva eftermiddagen och hela kvällen tillbringades med Eric, Kalle och Erik hemma hos oss. Vi såg film, spelade kort och hade trevligt! Eric och Kalle åkte hem kring halv ett på natten.
Och idag blev det Kåbdalis, med massor av snö, massor av dimma under en del av dagen, varm choklad, mackor, rätt mycket folk i backen och härlig stämning. Synd att Erik får så ont i fötterna av sina nya pjäxor. Mina fötter stormtrivs redan i mina pjäxor, efter två skiddagar. Jag är helt säker på att det är för att jag fick "grädda" innerskorna i ugnen på Hägglunds, så att de skulle forma sig efter min fot. Det borde alla som köper nya pjäxor göra, verkligen!
Jag lär vara utan min kamera i några veckor till, den ska in på service hos Cyberphoto i Umeå. Alltså ingen kamera under jullovet... Och ingen mobil. Den är helt död nu och alla mina kontakter finns kvar i den, inte på sim-kortet. Jippijej... Jag hoppas verkligen att det går att fixa. Vi har förresten ingen mobiltäckning i Vidsel nu, den har varit borta sen igår. Och lamporna blinkar till ibland, precis som om det skulle bli strömavbrott. Det måste vara all snö som har kommit.

The winner takes it all

Igår råkade jag komma åt någon knapp som gjorde att min blogg blev pytteliten på skärmen. Och jag har inte lyckats fixa tillbaka det förrän nu, för några minuter sen. Skönt att det ser ut som vanligt igen! Förresten så slapp jag faktiskt att gå från Bredsel till Vidsel igår. Just när jag skulle spatsera ut genom dörren (iklädd ett X antal lager med kläder) kom pappa och Carina hem, och Carina skulle ner på ICA. She saved my day!
Idag var det volleybollturnering hela dagen lång, och mitt lag vann hela turneringen! Järngänget alltså! ;-D Efter skolan blev det bowling i Älvsbyn med Erik, Oskar, Stina och Ida :-) kul var det! Vi hann även med att fika på Café Storgatan och springa runt halva Älvsbyn för att hitta ett lucialinne åt Erik. Sen åt Stina middag hos oss.
Imorgon ska jag stiga upp kring 04.15! Det är sjukt tidigt, tycker jag. Jag kommer vara helt död efter allt lussande, med mera. Bäst att jag går och lägger mig nu.

Lycka till, Åsa!

Åh, just det, jag glömde be er att önska mig lycka till med att promenera till Vidsel i denna EXTREMA kyla! (-28 grader right now). Min häck kommer hinna frysa bort innan jag är framme, om jag nu över huvud taget hinner fram innan jag kolar vippen, så att säga.
Så, söta lilla mamma, om jag inte är hemma om en timme så ligger jag med all säkerhet avsvimmad och djupfryst i ett dike någonstans mellan Bredsel 8 och Björnstigen 7. Jag önskar mig själv all lycka på vägen. Puss!

It's how you see the world

Tjo! Dags att skriva blogg igen, känner jag. Jag är i Bredsel en stund nu idag. Är hos mamma i veckan och hade tänkt slippa åka hit just idag, men min linsvätska tog slut och Erik hade glömt sin nattandställning här, så jag blev så illa tvungen att ta mig hit iallafall, i denna kyla. -25 grader visar termometern idag, och det är ungefär vad den har visat ända sen i söndags. Måndagen och tisdagen har passerat, och snart även onsdagen. Jag har varit i skolan, pluggat, städat, frusit och... frusit lite till.
Imorgon är det volleybollturnering på skolan och sen ska jag, Stina, Erik, Oskar och Kalle bowla i Älvsbyn. På fredag ska vi som är med i luciatåget åka upp till RFN på morgonen (bussen går 05.15) och lussa där och sen ska vi lussa på skolan. Jag har utvecklingssamtal på eftermiddagen och sen är det luciavaka i Älvsbyn på kvällen, fast jag har inte bestämt om jag ska dit eller inte. Och i helgen blir det nog Kåbdalis och annat trevligt!
Så nu vet ni att jag inte sitter hemma och rullar tummarna hela dagarna, för det gör jag definitivt inte! Jag får använda ordet "och" hela tiden. Typ "först ska jag göra det och sen det och sen det och sen det..."

Ikväll ska jag vara med Stina, jag ska lära henne att locka håret med plattång ;) det är ju faktiskt riktigt bra att man kan göra det, för man sparar ju pengar på det! Man slipper köpa en locktång.

Gårdagen blev både succé och katastrof. Succén var att det var kanonbra i Kåbdalis! Katastrofen var att skärmen på min mobil gick sönder (så att man inte kan se något alls på den). Så nu är två av mina allra mest älskade ägodelar trasiga - kameran och mobilen. Det känns rentav SKITDÅLIGT. Jag brukar aldrig ha sönder saker. Inte för att jag egentligen har haft sönder varken kameran eller mobilen. Mobilskärmen gick förmodligen sönder av kylan. Jag hade den i jackfickan hela tiden när jag var i Kåbdalis och det var kring -20 grader hela dagen. På sätt och vis var det ju mitt fel, men ändå inte. Och angående kamerans minneskortläsare så vette fåglarna hur den kan ha gått sönder. Det syns inget trasigt i den, men det är säkert något som är för litet/osynligt för ögat, för uppenbarligen är den ju trasig.

Och istället hittade jag tre försvunna saker; min silverring, mitt lucialinne och min Ullmax-tröja. Lustigt va?

Livskvalité på hög nivå

Kåbdalis 7 december

You can't play on broken strings

Det blev Luleå både igår och idag. Igår drog jag på en rejäl shoppingrunda och idag på besök på öppet hus på gymnasiebyn och NTI, plus ytterligare en sväng på stan. Träffade Jessy, Sanna och Lisa på Kungsfågeln, och på NTI fick jag visa mina skills i Guitar Hero, haha. Just nu känner jag mig så slutkörd att jag knappt vad jag heter. Igår steg jag upp 05.00 och idag 07.00. Tungt. Men jag är nöjd, för nu är julklapparna köpta!

Och imorgon blir det Kåbdalis för hela slanten! Det känns hur härligt som helst, en dag i backen är precis vad jag behöver efter dessa två stressiga dagar! Jag är SÅ HÄR taggad och det kommer bli helt bäst! (Bara jag får sova först.)
Det enda som inte alls är som det ska är minneskortet till kameran. Jag beställde ett nytt och det kom idag, men det funkar inte. Om det vill sig riktigt illa så är det kameran det är fel på. Min älskling kanske är trasig. Åh... :'(

Puss

Jag får gåshud

Stina sjöng så vackert på grötfesten att en tår uppenbarade sig i mitt öga. En hyllning till Stina, jag känner inte någon annan som sjunger så fint som hon. Hon ska spela in en "Best of Stina"-skiva, som jag ska få ett exemplar av när jag flyttar hemifrån. Jag ska sitta där, ensam i min lägenhet, och lyssna på Stinas vackra stämma på högsta volym. Och fälla en tår eller två.

Norrlänningar = kyltåliga?

Mamma har så kallt i sitt hus jämt. Hennes standardtemperatur är ungefär 18 grader, och det tycker jag (som är frusen av mig) är för kallt. Särskilt händerna och fötterna blir drabbade, de blir alldeles iskalla. Fast jag är så van vid det att jag ofta inte tänker på det förrän jag rör i någon eller något som är varmare än jag själv. Plötsligt utbrister någon som har råkat snudda i min hand "du är ju iskall!". Just nu är det så kallt här inne att håret reser sig på armarna. Huh.
Nu ska jag och Erik skotta garageuppfarten, förhoppningsvis får jag upp värmen då. Och ikväll ska vi på grötfest på EFS!

Tjing!

Skratt-klubben

Jag undrar om man kan få magmuskler av att skratta.
Alltså, om man skrattar riktigt mycket, så där så att det nästan känns som att man just har gjort typ hundra sit-ups, man får kramp i magen och man chippar efter luft. Och man är utan tvekan tomatröd i ansiktet också. Blodkärlen har brandövning. Just när man är i den situationen känns det som att man faktiskt borde få muskler av det. Om man inte får muskler borde väl kalorier förbrännas iallafall? All energi som går åt till att skratta, bilda krampen i magen, stänga igen luftrören varannan sekund och öppna alla blodkärl.

23:07

Nu är det tack och god natt för idag.
Tror ni jag fick så mycket gjort som jag hade velat?
Jag vet att ni vet svaret.
Och jag vet att ni vet att jag vet svaret.
Och jag vet att ni vet att jag vet att ni vet svaret.
Och jag är nog lite trött.
Fast ändå inte.
Jag var för omotiverad ikväll.
För omotiverad till skolarbete.
Försöker igen imorgon. Och i övermorgon.
Und so weiter.

Sov gott!

Nu börjar december

Det blev inte Kåbdalis igår, tråkigt nog. Vi som hade laddat upp ordentligt. Besvikelse. Erik ringde mig från sin mobil klockan 9 på morgonen och kallade till mötte i köket. Så jag släpade mig ner till köket (med världens snyggaste hår-sov-knut på skallen). Ogge hade ringt och sagt att han inte skulle dit, och det var ju meningen att vi skulle åka dit med honom. Så vi försökte fixa skjuts, men till slut fick vi ge upp. Då var klockan typ halv 10 och jag hade bara lust att gå upp och lägga mig igen, men istället åt jag fruskort och sen satte jag mig vid datorn och började skriva på engelska-inlämningen. Och dagen flöt på. Och måndagen har också flutit på.
Ikväll ska jag psyk-plugga. Plugga järnet. Svenska, engelska, spanska, musik och teknik. Fast jag hinner garanterat inte allt idag, inte på långa vägar. Men jag ska försöka göra bort en del av det.
Och jag börjar... NU!

Opp och ner, ner och opp, grisen gal i granens topp

Dagen har varit lite upp och ner. Både uppåt och neråt.
Jag sov länge och det var himla skönt. Sen åt vi lunch och det enda jag minns är att den gravade laxen var så gudomligt god! Jag kommer inte ihåg att jag någonsin har smakat så god gravad lax förut. Det var -21 grader ute, så jag hade ingen lust att gå ut och frysa arslet av mig. Istället fick jag uppdraget att skura övre hallen, övre toaletten, vindstrappan och källartrappan. Erik spelade Coldplay i vardagsrummet så skurstunden blev faktiskt riktigt trevlig.
Men, sen kom kallduschen. Det visade sig att mitt minneskort till kameran var förstört. Kul? Nej. Jag och pappa höll på med det där minneskortet i någon timme innan vi insåg att det var förlorat. Så nu blir det inga bilder på ett litet tag. Panik! Jag måste skaffa ett nytt kort så fort som möjligt.
Ja, sen blev det källarstädning/rensning. Skidkläder, stallkläder osv.
Middagen (körrfärsbiffar, potatismos, sås och sallad) var iallafall gudomlig! När jag hade ätit mig proppmätt gjorde jag klart min del av städningen i källaren och sen började jag skriva på min engelska resedagbok (skoluppgift).
Och nu ikväll har det blivit mer fika, mer dator, mer musik, mer gymnasiediskussioner och mer resedagbok.
Kvällen börjar lida mot sitt slut.

Och jag hoppas, hoppas, hoppas att det blir Kåbdalis imorgon!

The name of the game

Just nu lyssnar jag faktiskt på "Gimme! Gimme! Gimme! A man after midnight" med ABBA. "Gimme gimme gimme a man after midnight, won't somebody help me chase the shadows away..."
Jag lyssnade mycket på ABBA när jag var mindre, så jag kan texterna till många av deras låtar utantill (fast när man var liten kunde man förstås inte engelska så man sjöng som man tyckte att det lät, typ).
Låtar som "Mamma Mia", "Super Trouper", "Money Money Money", "The winner takes it all", "S.O.S", "Chiquitita", "One of Us" och "Knowing Me, Knowing You" sitter kvar inuti.

Jag och Stina uppträdde med "Dancing Queen" på Småstjärnorna i Vidsel när vi gick i 6-års, och med "Gimme! Gimme! Gimme!" två år senare. Första gången hade jag på mig en röd paljettklänning och andra gången hade jag lånat Felicias glittriga tröja och byxor, för Stina hade likadana så då såg vi likadana ut (och det var ju så coolt, tyckte vi).
Jag kommer fortfarande ihåg rörelserna till "Gimme! Gimme! Gimme!", jag provade just att ställa mig upp på golvet och göra dem. Det var inte direkt någon dålig koreografi vi hade, den var faktiskt inte så tokig. Däremot tror jag ärligt talat inte att vi hade någon koreografi alls till "Dancing Queen", vi var så små då. Vad jag minns så tittade jag faktiskt mest på Stina och försökte göra likadana rörelser som hon.
Min trogna manager mamma fungerade förstås även som kameraman. Hon följde med i vått och torrt och filmade Småstjärnorna alla år jag var med (och, ej att förglömma, den gången Erik, Axel och Fredde sjöng "Ingen har sett Fantomen utan kläder"), plus varenda skolavslutning, alla gånger jag har varit med i barnkörens julspel (jag kommer aldrig glömma när jag spelade Maria och kom ridande in på EFS på Börjes rygg, han var utklädd till åsna) och alla gånger jag har spelat tvärflöjt på scen. Jag måste verkligen titta på allt det där nån gång, när jag har massor av tid. På sommarlovet kanske.

Jag och gänget borde förresten se alla våra filmer vi har gjort från fyran till sjuan. Det började med "En dag i skogen" (i fyran) och sen kom uppföljaren "Jaktkatastrofen" (i femman). I sexan gjorde vi "Efterlysta" och i sjuan en parodi på "Snövit och de sju dvärgarna".

ABBA är nog tidlösa. Erik, Ogge och Macke gjorde ju en skitsnygg dans till "Dancing Queen" i årets musikal. Och vem var med och gjorde koreografin, tror ni? (Vissel vissel...)

Vila i frid

Det skär i hjärtat.
Jag har inte vetat det förrän nu.
Att Vanity är död.
Älskade flickan min.
Jag minns alla våra stunder tillsammans.

Vila i frid älskling.

All flowers that you planted in the back yard
All died when you went away
Nothing compares to you


Hade jag kunnat rädda dig?

En smakupplevelse

Se till att få smaka daimrulltårta innan du dör!
Det är riktigt mumsigt!

Pepp

Kåbdalis mars 08

Igår såg jag och Erik en av årets skidfilmer och jag blev så sugen på att åka skidor att jag drog på mig mina vita täckbyxor, myste in mig i min gröna jacka, drog ner mössan långt över öronen och tog på mig gogglarna. Härlig stämning!
But there is a b-b-big problem. Pjäxorna. Svarta och repiga, hyrda från Skifix, årsmodell stenålder? Det var ju himla snyggt tajmat att Erik fick sina nya metallic-blanka pjäxor just igår. Åh. Vill haaa.
Men jag har ju valt en annan julklapp i år, så jag får lov att vara nöjd. Snart är skidsäsongen igång även för mig och Erik. Hej skidor och kamera!

Och nu snackar vi inte längdskidor. Vi snackar friåkning, åka i backen!

Dansdag

Idag blev det dansdag i Moskosel, (av alla ställen på jorden!). Glommersträsk-eleverna var också där. Vi dansade mest bugg, fast det blev lite street på slutet också. Jag tyckte det var riktigt kul alltihop! Det var väl dock inte min bästa dansupplevelse att behöva dansa med "silver-killen" tre gånger, haha... och så halkade jag i trappan på väg ut ur bussen, så jag slog armbågen ganska ordentligt, redan på morgonen. När jag kom hem hasade jag omkring här ett bra tag, innan jag bestämde mig för att piggna till lite. Så jag körde på crosstrainern (en sorts träningsmaskin) i en halvtimme med musik i stereon, sen gjorde jag lite sit-ups och armhävningar, stretchade och avslutade med att duscha. Och vips, jag är som född på nytt! Så kändes det just då iallafall. Nu har jag återgått till slöheten igen. Det är ju trots allt kväll och jag har hållit igång hela dagen lång, så nu har jag tillåtelse av mig själv att få vara slö.
Jag funderar på att dra en sväng till Älvsbyn imorgon efter skolan, för att fixa en stöd-grej till mitt knä och gå in på banken. Får väl se om jag tar det imorgon eller om det blir någon annan dag. Nu ska jag börja avrunda kvällen. Det ska blir hur skönt som helst att få gå och lägga sig!

Natti natti!

Early mornin'

Mys hos hästarna i stallet igår kväll! Och idag steg jag upp 7.10! Jag har ju verkligen börjat sega på mornarna, snoozar till 7.30 nästan varje dag. Men idag hade jag 20 minuter mer än vanligt, och det kändes verkligen ostressigt. Jag lämnade in SO:n idag. Jag fick läsa Eriks SO-texter igår kväll och de tog nästan andan ur mig, så bra var de! Fast jag är väldgit nöjd med mina egna :)
Och min önskan om snö (se gårdagens inlägg) gick faktiskt i uppfyllelse! Dock blev det inte en halvmeter, men säkert 10 cm har det kommit under det senaste dygnet. Så idag har skorna blivit fulla av snö!

Oh, he said you could see the future inside a glass of water

Jag ska strax iväg till stallet. Det är alldeles mörkt ute, men i skenet från gatlyktan ute vid vägen ser jag att det snöar. Tunga flingor. Jag vill ut och pulsa i snön. Men det är för lite snö för att pulsa i. Kan det inte komma sisådär en halvmeter snö i natt?

Heja Agge!

Jag hoppas att alla röstar på Agge till Norrbottens Lucia!
Gå in och kolla på Agges sida på Kuriren (länk).

Welfare

Jag och Erik skulle se EN scen ur en skidfilm tidigare ikväll, men vi råkade liksom fastna i soffan och se typ en och en halv film! Ojdå. Jag som skulle skriva klart SO:n.
Jag har städat datorskrivbordet idag och det känns skönt! Det enda som är kvar på skrivbordet nu är datorskärmen, tangentbordet, musmattan, musen, ett cd-ställ med skivor i och en blomkruka. Det är ju helt fantasktiskt, jag kan ju till och med räkna sakerna på mina tio fingrar, och det blir fingrar över! Nu ska jag, Erik, Anna, pappa och Carina se film. Hoppas det blir Top Gun, som jag röstade på :) men vi är fem personer med fem olika viljor och det är inte alltid man får sin vilja fram. Så det kanske inte blir Top Gun trots allt. Det återstår att se.
Ciao!

Dess existens

Jag tycker att det är lite mysko att det är så olika hur många besökare jag har på bloggen från dag till dag. Igår hade jag mer än dubbelt så många besökare som idag. Jag blir alltid glad när jag ser att jag har haft ovanligt många besökare under en dag, men samtidigt så har jag från början, när jag skapade bloggen, bestämt att det viktigaste inte är hur många som läser den. Jag skriver ju lika mycket för min egen skull som för alla andras skull. Och jag kan säga att det lilla, lilla antal personer som läser min blogg per dag liksom inte är något att tala om, det är så lite att det nästan är gulligt att det existerar. Pluttenuttigt!


Nu ska jag pinna iväg till TV:n och se vem som åker ut ur Idol ikväll!

You are the steps you take

Jag blev så fruktansvärt äcklad idag när jag hittade ett mörkt hårstrå och en bit brosk i min mat... När jag kom hem från skolan sköljde jag ur munnen ordentligt och tryckte i mig en chokladmazarin, för att få bort eventuella... eh, eventuella ovälkomnade bakterier, kan man väl säga. Och idag var coola Ann från "Dans i Nord" på skolan och dansade street med oss!
Jag tror att jag ska fortsätta fila på texten om machokulturen ikväll.
Nu ska jag åka och handla med Carina och Anna.

Bilden på mig och Jessy får pryda bloggen ett litet tag, för att den är så fin :)

Puss!

You are the move you make

Move yourself
You always live your life
Never thinking of the future
Prove yourself
You are the move you make
Take your chances win or loser

See yourself
You are the steps you take
You and you, and that's the only way

Shake, shake yourself
You are every move you make
So the story goes


Ur "Owner of a lonely heart" - Yes

Walk the line

Jag och Anna satt och såg en film nyss. "Walk the line", som vi lånade av Rut för några veckor sen. Jag blev faktiskt på sämre humör av att se den, den var så jobbig och liksom... tung. Vi såg inte klart den, fast det kanske blir någon annan dag.
Jag har börjat skriva på SO-grejen idag, om machokulturen. "Manligheten är en våldsideologi" heter artikeln som jag ska "svara på". Det känns som att det kommer bli bra, jag hoppas iallafall det!


Så snurra min jord igen
Radion spelar vår sång
Snurra min jord igen
För allt vi drömde en gång

En gnutta nostalgi

Jag läste just ett inlägg från den 27 januari. Här är en bit av det:

"Det finns förstås en massa saker jag borde göra här hemma. Blommorna i köket höll på att dö häromdagen för att jag hade glömt att vattna dem i måndags. Det började med att pappa sa att orkidéen började sloka och jag tänkte att jaha, jag glömde väl vattna den då. Men sen insåg jag att jag hade glömt att vattna husets blommor överhuvudtaget. Erik satt framför fönstret i köket och bakom honom såg jag till min förskräckelse en blomma som såg näst intill död ut, alldeles hängig och skrynklig, som om den hade tillbringat en månad i öknen utan en enda droppe vatten. "Titta inte på den blomman, pappa!" tänkte jag. Jag skulle just skicka iväg ett sms till Erik där det stod "titta INTE på den döende blomman bakom dig!" när pappa utbrast "den där blomman kommer dö vilken sekund som helst" och pekade rakt på just den stackars blomman. Ohno... Jag fick gå runt och vattna alla blommor. Great. Jag undrar verkligen hur blomman i mitt rum har klarat sig, jag vattnar den aldrig. Och då menar jag ALDRIG."

Jag borde ta mig tid att läsa igenom alla blogginlägg jag har skrivit, from the beginning. Jag skulle kunna göra en lista här någonstans i bloggen (där det får plats) med "läsvärda inlägg" eller något liknande. Vad tror ni om det?

Djupfryst

Det är en timme sen jag kom hem och klev in i värmen, men jag huttrar fortfarande. Det har börjat bli kallt ute nu, på allvar. Kylan kryper in överallt, i varenda liten springa och vartenda litet lufthål den kan hitta, och man blir aldrig av med den. Jag (mitt nöt), har dessutom inte börjat använda vinterjacka än (för jag har inte köpt nån ny än), och min gamla är jag så less på. Den är dessutom gjord för typ 20 minus, och så kallt har det inte blivit än, (vissel vissel).
Dum som jag är får jag väl forsätta hacka tänder tills de trillar ut ur munnen på mig, och envist tala om för mamma (mellan dödsrosslingarna) att "n-n-neeej, j-jag f-f-fryyser int-te a-a-alls".
Jag längtar efter en riktigt mysig och varm jacka att krypa in i och aldrig mer behöva frysa. Vore inte det hur härligt som helst? Och så bylsiga täckbyxor, min stora stickade mössa och ett par mysiga vantar. Då kan jag kliva rakt in i den kallaste vintern med ett leende på läpparna och tackla kylan!

Where have you gone?

Vart har mitt skrivflöde tagit vägen?
Har någon slagit ihjäl det? Dödat det? Sopat in det under mattan? Kidnappat det?
Det är ett mysterium.
Jag vill ha tillbaka det nu, på fläcken.

Min ögonsten

Tello har fått urinvägsinfektion och halsfluss :'(
Åh, jag vill att han blir frisk NU så att han inte behöver må dåligt en enda sekund till.

Du vet att jag älskar dig över allt annat, Tello.

Katastrof

Jag blev så full i skratt när jag läste det här i Jessicas blogg att jag måste kopiera in det här:

"En minnesvärd grej var när jag blev alldeles utom mig och ropade högt när jag läste på äggkartongen, Åsa frågade "Är de för gamla?" och jag svarade upphetsat: "NEJ, DE ÄR FRÅN BURHÖNS!!!! Med sprattyta, sittpinne och varprede...!" och situationen blev väldigt komisk."

Alltså, min söta kusin Jessica är ju djurvän och hon äter bara ägg från frigående höns. Hon blev LITE upprörd när hon insåg att vi hade käkat ägg från stackars burhöns till frukost. Människan gallskrek rakt ut och jag som satt och drack min dagliga morgonmjölk blev ju för tusan rädd. (Och det där om sprattyte, sittpinne och varprede stod på äggkartongen. Jag misstänker dock att det ska stå "sprättyta", inte "sprattyta".)

You made my week

Veckan har virvlat förbi i rasande fart och nu känner jag mig som en snöflinga som har landat på marken efter att ha rest tillsammans med de kalla nordiska vindarna, flugit genom sju dagar. Först bar vinden mig till Luleå, där jag virvlade runt i fem dagar. Jag tillbringade ungefär 35 timmar av veckan på Ateljé Grodan, och större delen av den övriga tiden tillsammans med Jessica och Fredrik. Vi tränade på gymmet, var i stallet, såg film, myste, var på stan och gjorde en massa annat skojsigt. På fredag morgon stack de till Finland och jag virvlade hem till Bredsel igen. Men inte fick jag vara i fred särskilt länge inte ;) på lördag eftermiddag (efter att jag hade varit på öppet hus på gymnasiet i Älvsbyn) anlände mina kära vänner Jessica och Fredrik till Bredsel city! Direkt från Finland, nästan. Så det blev en fulländad myskväll ute i stugan på gården. Vi eldade i öppna spisen och såg film hopkurade under en hög av filtar och kuddar. J och F fick sova över i stugan och söndagen gick mest åt till att slöa. Sen åt vi middag hos mamma i Vidsel och for till EFS på Sinnesrogudstjänst, där jag och Stina sjöng och spelade piano för alla. Min mobil råkade ringa mitt i allt och det uppstod en rätt pinsam situation, men annars gick det bra. Faktum är att efteråt kändes det som att jag ville sjunga igen, för all nervositet släppte helt plötsligt. Jessica och Fredrik åkte hem strax efter sju och där tog veckan slut.

You know you made my week!

God morgon

Klockan är 08.33 och jag ska börja gå in mot stan nu, börjar på Ateljé Grodan kl 09.00.
Jessy och Fredrik har stuckit till Finland nu imorse och lämnat mig i sticket ;-) så jag är ensam i lägenheten på Varvet. Och idag åker jag hem till Bredsel. Into the forrest! Veckan har verkligen varit hur trevlig som helst, det kan jag lova! Ska skriva mer när jag kommer hem ikväll, nu måste jag påbörja min promenad till ateljén.

Puss!

Luleå, homies

Jag har gjort en lista på saker jag ska göra idag, typ ladda hem musik, tvätta kläder, städa klart mitt rum, prata ekonomi med mor och far, och packa inför den kommande veckan, som ska tillbringas hos bästa Jessy i Luleå! Fast stor del av tiden kommer jag förstås vara på Ateljé Grodan där jag ska praoa. En grymt bra vecka kommer det nog bli!
Igår tog jag en promenad, gjorde farsdagstårta, påbörjade städning av mitt rum och såg film.
Det fick bli en hemma-helg i all ära. Och den kommande vecka blir en borta-vecka i all ära. Luleå, homies. Mitt eventuella framtida hem :)

Puss!

Farsdag

Idag är det farsdag så vi har ätit mumsig tårta på morgonen (made by Anna and Åsa!).

Natti

Sista dagen på Öbergs idag, och jag fick ett halsband innan jag åkte. Det blev ju snyftigt på riktigt. Veckan har gått väldigt fort tycker jag. Jessy och Fredrik hade planer på att komma och hälsa på mig idag men det blev tyvärr inte så i slutändan. (Hoppas att det blir någon annan gång! :) jag ska gå och lägga mig alldeles strax.
Sov gott!

Blaze the fire

Tisdagen, onsdagen och (nästan hela) torsdagen har passerat. Jag har praoat på Öbergs kl 9-16 varje dag och det har varit riktigt kul! Imorgon är min sista dag där. Jag kommer nog sakna alla. Något jag har insett i veckan är att maten på Vidselskolan är bättre än maten på Älvåkraskolan, helt klart. Och så har jag blivit stamkund på Sportringen, glömt plånboken i bussen, fått ont i fötterna, börjat drömma mardrömmar om julpynt (hm, vad kan det bero på?). Och så har jag lärt mig en massa bra saker, känns det som! Japp. Lite nya kunskaper i livet. Idag gick jag, Oskar, Erik och Kalle och käkade på Sibylla efter jobbet. Det var nog "nå konstigt i maten" som vanligt, haha... Och ät INTE tuggummit från Sibyllas tuggummiautomat, vad ni än gör. Uääk!
Nu ska jag hoppa i duschen och sen fortsätta läsa min bok.

Peace out!

We are what we don't see

Första dagen på praon idag. Är på Öbergs i Älvsbyn med Åsa Eriksson den här veckan. Det verkar redan nu som att det kommer bli en bra vecka! Idag har jag fått packa upp varor, montera ihop julgrejer, stå i kassan, slå in paket med mera. Och förstås fikat med den trevliga personalen. Jag kommer nog pimpla "wiener melange" (typ ett sorts kaffe blandat med choklad och mjölk) från automaten i fikarummet oavbrutet hela veckan! Åt lunch med Erik på Älvåkraskolan vid halv tolv och sen var vi förbi Ogge och Kalle på Sportringen. Har även träffat på Johanna, Pernilla och Axel idag, det är många som praoar i Älvsbyn i veckan :) när jag slutade för dagen gick jag och köpte en mössa på Sportringen och just då fick Ogge och Kalle också sluta för dagen, så vi drog till OK och sen tog vi bussen hem kvart över fyra.

Söt som få!

Tuss

Tänk vad busig och söt man kan vara va!

Imagine

Imagine there's no Heaven
It's easy if you try
No hell below us
Above us only sky
Imagine all the people
Living for today

Imagine there's no countries
It isn't hard to do
Nothing to kill or die for
And no religion too
Imagine all the people
Living life in peace

You may say I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will be as one

Imagine no possessions
I wonder if you can
No need for greed or hunger
A brotherhood of man
Imagine all the people
Sharing all the world

You may say I'm a dreamer
But I'm not the only one
I hope someday you'll join us
And the world will live as one


- John Lennon

Kvällis

Vivecas lilla hund Tuss anlände klockan åtta imorse. Hon ska vara hos oss till imorgon kväll :) söt som socker är hon då! Dagen har gått åt till att gulla med Tuss, gå ut med henne, fotografera, göra smulpaj med marsánsås, prata med Jessy, laga middag, se Idol och sitta vid datorn.
Igår var Stina här och vi höll halvt på att frysa ihjäl. På kvällen såg jag och mamma film och sen satt vi uppe och pratade rätt sent. Jag känner mig pigg på kvällarna nu för tiden. Jag borde hitta på något att göra på kvällen för att varva ner. Eller kanske göra något på dagarna för att bli trött till kvällen. Nu när jag bara har varit hemma har jag kanske inte gjort av med så mycket energi. Men snart är lovet slut och jag ska ut på prao i två veckor. Japp. Fast nu ska jag leva i nuet, och gå ut på en kort kvällspromenad med Tuss innan jag går och lägger mig.

Godnatt!

I vejt it

Igår kom jag och Erik fram till att vi inte förstår hur man kan klara sig utan orden "nå", "it", "gode" och "lejd". Jag menar, hur är det möjligt? Ordet "lejd" (i det sammanhang vi använder det) går liksom inte att ersätta med något annat ord, tycker vi. Ordet "it" betyder ju "inte" så det kan man säkert klara sig utan om man inte har vant sig vid att säga det. Och ordet "gode" går väl kanske att vänja bort. Men ordet "nå", det använder man ju i typ varannan mening. Ibland betyder det ju "något" eller "några", t ex " finns de nå tomater på de här stället?" (skrivet som man uttalar det). Men ordet "nå" går ju i många fall inte att byta ut mot något annat ord, t ex "är du nå trött?". Ah, jag hajar faktiskt att man kan skippa ordet "nå" helt och hållet i en sådan mening om man inte är från norrbotten. Men personligen skulle jag inte kunna vänja bort det ordet. Jag vill inte vänja bort det heller.
En annan grej jag har upptäckt att jag använder ofta, som inte är ett ord, är ljudet som man kan använda istället för att säga "japp" eller "ja". Ni vet, när man "drar in" luft genom munnen så att det blir ett kort luft-ljud. Hur ska man ens förklara det? Det är ju ett typiskt norrländskt ljud. Ja hörni, det är intressant det där med ord och dialekter. Man kanske är lite miljöskadad trots allt, haha. Men jag pratar ju inte pitemål iallafall, och tur är väl det. Däremot "lånar" vi många ord från pitemålet här i trakten. Typ, "jag vet inte" kan bli "i vejt it" och så vidare.

Jag säger iallafall inte "jazz" istället för "japp", som Stina gör ;) hon är lite musikskadad! Hihi. Inget illa menat dock!

These ugly (but lovely) pants!

Klockan är nästan tre och jag sitter fortfarande här i otvättade mysbrallor, stor Kenndy Space Center-tröja och håret i en skitsnygg (ehe) sov-knut mitt på skallen. Hett må jag säga!
Jag funderar på en sak... Är det möjligt att ett par mjukisbyxor kan nötas ner till hälften av tjockleken på tyget om man använder dem riktigt mycket? Jag tror faktiskt det. Mina mjukisbyxor har utan tvekan sett sina bättre dagar. Jag har haft dem i flera år. De har ingen ljus framtid. Frågan är om de har någon framtid alls. Det där luddet på insidan som har varit så mjukt och mysigt är nu väldigt nernött och liksom... inte mjukt längre. Och utsidan är ju inte så vacker den heller, noppig och smutsgrå. Det är ett hål i sidan, vid höften. Plus att man får typ häng-röv av de här förbaskade brallorna, även om man inte har dem långt ner. Frågan är: varför tycker jag fortfarande om dessa byxor? Varför envisas jag med att ha kvar dem? Varför har jag inte lagt undan dem längst in i garderoben en gång för alla, eller snört bort dem, sagt goodbye, kastat in dem i bygdegårdens majbrasa och skrikit "burn in hell!". Varför har jag köpt nya mjukisbyxor och absolut trott att jag kommer börja använda dem istället, och ta farväl av mina gamla?
IN MY MIND, säger jag bara! In my mind. Jag kommer aldrig ha hjärta att slänga de här byxorna, så länge det finns något kvar av dem, om det så bara skulle vara en enda tråd kvar i slutändan. Livslång kärlek kallas det. Jag kommer väl antagligen ha dem tills de en dag med ett suckande ljud plötligt faller ihop till en liten hög smutsgrått pulver på golvet. Då kommer jag stå där, skamsen och, framför allt, byxlös.
Nä, nu ska jag lyfta arslet (iklädd those lovely pants) härifrån.

Vi vill ut i rymden men stjärnorna finns här.

Och det slog mig... att det var en form av fridfullhet jag kände.

Det blev en rejäl runda på stan i Luleå idag, till slut. Jag hade lång tid på mig, men ändå hann jag förstås inte allt jag hade velat hinna med. Icke ovanligt syndrom dock! Så blir det när man inte är i stan så ofta, man skriver upp en massa saker man vill hinna köpa/spana på när man väl åker till stan, och man kan ju lätt glömma att man ska hinna ALLT. Sen kan man ju tyvärr glömma att man ska ha råd med allt, men det är ju en annan femma det!
Jag har för övrigt drabbats av en förkylning nu, men dock en lindrig sådan. Hoppas att den håller sig på den nivån. Det är tillräckligt irriterande som det är nu. Näsan och huvudet känns ungefär dubbelt så stora och tunga som vanligt. Det är först när man är förkyld som man verkligen blir medveten om att man har en näsa. Och man känner hur viktigt det är att kunna andas med den och känna lukter med den. Maten är inte alls lika god när man är förkyld, eftersom luktsinnet blir betydligt nedsatt (iallafall mitt). Doften är ju faktiskt en stor del av smakupplevelsen.

Nåja. Nu är Åsa trött i ögat (och i många andra kroppsdelar också, för den delen) så hon ska gå och lägga sig och läsa en bra bok nu, innan hon ska sova.

Natti natti!

Kasta inte sten i glashus

Idag sitter jag hemma i mina allra mysigaste myskläder, tycker synd om min onda hals och käkar Echinagard för brinnande livet, för att förhindra att en riktig förkylning bryter ut. Att bli sjuk är det sista jag vill nu när det är lov och allt. Det vore faktiskt riktigt bedrövligt.
Ge mig hundra kilo välmående, tack!
Igår blev det en skogspromenad på en och en halv timme med mamma och Erik, och på kvällen såg jag Mamma Mia med Stina. Ska se till att skaffa hem den när den kommer ut på DVD, så att jag kan se den när jag är på dåligt humör, för man blir faktiskt glad av den!
Jag känner att jag behöver en runda på stan. En liten uppfräschning inför vintern. Jacka, mössa, vantar, och lite annat jag har skrivit upp. Jag ska göra det någon dag, dra till stan. Förutsättningen för det är att jag inte blir sjuk!

Pappa kom hem från Florida igår. Det var 30 grader varmt i Orlando och de hade varit på någon sorts krokodilsafari! (Den var dock inte på arbetstid, haha...) Och så hade de varit VIP-gäster på NASA och Kennedy Space Center (på arbetstid). Och pappa fick en hel hotellsvit för sig själv, och åkte i business-klassen på flygplanet. Palmer utanför hotellet, swimingpool... Jag tror jag följer med nästa gång va!

Hoppas att Jessica och Fredrik har det bra nere i Varberg! :)

Höstlov

Nästa helg ska jag ta hand om Vivecas gullehund Tuss, annars vet jag inte vad jag ska göra under lovet. Kanske blir det bowling någon dag, kanske Luleå någon dag. Idag är det dock söndag och jag ska bara vara hemma. Söndagar brukar vara hemmadagar. Jag ska sångträna, springa i skogen, kanske baka något. Chilla.
Hoppas att mamma inte har planerat en gemensam städdag eller något annat trevligt (ehm). Man blir ju så glad då...
Jahapp. Nu ropar mamma att vi ska ta en promenad. Fina familjen på promenad ;) japp. Mycket bättre än städdag iallafall.

Vad ska ni göra på höstlovet? Säg till om ni vill hitta på något!

Och om någon har sett min älskade grön-svart-randiga mössa eller mina svarta fleecevantar, hör av er! De är spårlöst försvunna.

Hyvää päivää!

Igår var jag, Stina, Erik och Kalle till Nedre Tväråsel för att ta emot stipendiet som klassen vann! Daniel Renlund-stipendiet. Det var hemma hos familjen Renlund, och två andra "grupper" människor var också på plats eftersom det delades ut tre stipendier. Vi fick fem tusen kronor och ett paket (som gissningsvis innehåller en chokladask). Vi blev fotograferade och smått intervjuade av en reporter från Piteå-Tidningen (kolla i Piteå-Tidningen på måndag) och sen fick vi en massa gott fika. Smulpaj, cheesecake, krämbullar, punschbollar, chokladfingerkex, cookies, gud vet allt! Och jag som hade ätit två paltar precis innan vi for hemifrån... haha.
På kvällen såg vi filmen "Gone in 60 seconds", rätt bra film :) det handlar om bilstöld, det är ett gäng som ska sno 50 bilar under en natt. Och det är ju inte vilka bilar som helst, utan 50 lyxiga, väldigt eftertraktade bilar.
Sen blev det good night, sleep tight.

Singin'

Igår hade jag sångträning med mamma i en och en halv timme. Mamma är bra på det. Jag har ju nästan slutat sjunga helt och hållet på senare tid. Jag har trott att jag inte sjunger särskilt bra alls. Och när jag har försökt spela in min röst på mobilen för att höra hur det låter, då har det låtit för bedrövligt. Men inte undra på det, med mobilkvalla?
Hursomhelst så har jag bestämt att jag ska börja sjunga igen, för jag tycker ju om att sjunga. Jag är nog inte så dålig trots allt. Jag är bara otränad. Jag sjunger alltid för hästarna när jag är ensam i stallet, och dom verkar ju gilla det :-)
Och det där med att ta riktigt ljusa toner, det kommer aldrig vara min grej eftersom jag inte har en sopranröst. Där kan jag slänga mig i väggen. Jag har en altstämma. Japp.

Förra veckan spelade jag förresten tvärflöjt för första gången på över två år. Det är nästan så att jag saknar det litegrann. Det är synd att sluta när man börjar bli duktig. Men jag ville spela piano istället, och det var ju inget dåligt val direkt. Inget jag ångrar. Men man kan ju alltid fundera på hur bra jag hade varit på tvärflöjt nu om jag hade fortsatt spela. Jag slutade efter att ha spelat "Sol vind och vatten" på skolavslutningen i 6:an. Jag visste att det var sista gången jag skulle spela och det kändes sorgligt. Och vilka applåder jag fick sen.

Min vän pianot

Jag har alltid tyckt om att spela piano, lära mig nya låtar och spela melodier direkt ur hjärnan, ur hjärtat, utan noter på papper.
Att spela på gehör är (och har nog alltid varit) min starka sida.
Men under den senaste tiden har spelglädjen dött bort litegrann. Pianolektionerna har varken känts särskilt roliga eller givande. Det är inte direkt så att jag hoppar upp och ner av glädje varje måndag när klockan slår tolv och det är dags för pianolektion. Snarare tvärtom.
Det är inte kul att spela när man känner sig tvungen till det. Jag har faktiskt känt mig rätt dålig (både som pianist och människa) när jag har kommit till min pianolektion på måndagarna, ofta utan att ha tränat på min pianoläxa. Ofta har jag efter ett halvhjärtat försök att spela läxan gett upp och börjat spela någon av mina favoritlåtar istället.
Det är inte det att låtarna jag har fått i läxa har varit svåra, utan helt enkelt tråkiga, inte min stil och liksom helt fel för mig. Ofta något blues-aktigt. Och ja, jag vet att man måste vara mångsidig som pianist och kunna spela alla möjliga olika sorters musik, men om det inte känns kul då? Jag vill spela piano för att det är kul, inte för att jag känner mig tvungen till det.
Nu, nu har glädjen kommit tillbaka! Nu känner jag flera gånger om dagen att "nu vill jag spela piano!". Det känns härligt.

När jag flyttar hemifrån ska jag skaffa ett piano till min lägenhet. Sådeså! Jag ska fylla ut tystnaden med musik. Ni får släpa med era flöjter, gitarrer, trumpeter, säckpipor och allt vad ni nu kan tänkas ha hem till mig, så spelar vi ihop! Rena dårhuset kommer det bli.
Hoppas jag inte har sura grannar då ;)

It's not so simple

Jag tvekade om jag skulle skriva eller inte. Egentligen vill jag ju ha det förra inlägget överst så att alla ser det. Men jag är så skrivsugen att jag absolut måste få skriva!

Igår diskuterade jag gymnasieprogram med Jessy i en timme och sjutton minuter. Det är alltid bra att ha någon att surra med om sånt!
Guld värt, helt enkelt.
I måndags var jag hos tandläkaren, vilket inte alls är lika kul som att prata i telefon. Men det gick bra. Jag tycker inte att det är obehagligt att gå till tandläkaren. Eller okej, vissa moment. Som när man ska gjuta en "form" till en nattandställning, då får man vicka på tårna för att hjärnan ska tänka på något annat än den där illasmakande kletiga rosa geggan man får inkört i hela munnen. Tur att jag slipper det numera. Efter mitt tandläkarbesök åt jag direkt en hel marabou chokladkaka i bussen på vägen hem. Japp, jag vet att jag är snäll mot mina tänder!

Idag begav vi oss till Älvsbyn för att besöka ungdomsmottagningen och gymnasiet med klassen. Det bjöds på många skratt, särskilt på förmiddagen! Gymnasiebesöket gjorde att jag fick ännu mer tankar kring gymnasieval och så vidare.
Och tankar kring det där med att flytta hemifrån.
För mig känns det oerhört lockande att ha en liten mysig lägenhet på sisådär 35 kvadratmeter i Luleå, alldeles för mig själv. På något bra ställe, typ på Varvet eller i stan. Ett eget place, ett eget krypin, precis lagom litet och precis som jag själv vill ha det. Gissa om det lockar?
Och man tänker att det är enkelt och " jamen, nog räcker pengarna" och "nog kommer jag laga mat fast jag bor ensam", men man måste möta verkligheten face to face. It's not so simple.
Säger jag, som inte ens vet hur det är in real life.
Just nu har jag faktiskt en liten framtidsplanering/dröm som börjar ta form i huvudet, och jag ska berätta om den någon dag, tror jag.
Jag är hos pappa nu (fast han är i Florida), men mamma kommer och hämtar mig snart. Jag ska vara hos henne i några dagar. Ikväll blir det att repetera ordklasser inför morgondagens svenskaprov och se Arn på bio i Vidsel. Inget mer datorsittande här inte ;)

Lämna en kråka

Skulle inte alla ni som läser min blogg kunna lämna en liten kommentar till det här inlägget?
Antingen så skriver ni bara "jag läser din blogg" eller "jag läste din blogg idag men jag har aldrig läst den förut", eller, om ni är riktigt söta, skriver ni kanske lite om vad ni tycker om bloggen i allmänhet. Typ "jag läser din blogg varje dag och jag tycker att den är bra, men du kanske skulle börja skriva lite mer djupa tankar och lägga in fler bilder". Snälla, söta, rara ni, skriv en liten snutt! De som inte vill behöver inte ens skriva sitt namn, ni kan lika gärna skriva "Jultomten" eller "Barnet i Bullerbyn", jag blir lika glad ändå.
För vem skulle inte bli glad av att ha en gullig jultomte med röd näsa som läser ens blogg? ;)

I won't let you stop me now

Ibland tror jag att jag får för mycket tid över till att tänka,
för ibland tänker jag så mycket att det slår knut i hjärnan.

Men, tänka bör man annars dör man.

Pang i golvet

I fredags vaknade jag kvart i åtta av att Carina väckte mig. Perfekt start på dagen må jag säga! Jag som brukar stiga upp kvart över sju. Nåja, jag hann ju iallafall med bussen, som går klockan åtta. Slutade efter att ha ätit lunch. Byan hade paltdag så jag for dit och åt med Anna, Erik och mamma på eftermiddagen. Var i stallet på kvällen, har hand om poahästarna hela helgen eftersom Inger är i Stockholm och gottar sig ;)
Igår hälsade vi på Rut i Arvidsjaur. Trevligt värre! Först gick vi i affärer, sen åt vi pizza och sen fick vi se lägenheten Rut och Jonas har, fikade och fick lite kläder som Rut hade rensat ut från sin garderob. Och det var snö i Arvidsjaur! S-N-Ö, typ 2 cm.
Idag ska jag på en konsert i Älvsbyn med NUS. Stina är med och spelar, så det är klart jag måste kolla :)
Och imorgon ska jag till tandläkaren, känns som att det är grymt länge sen jag var där.
Mjoo.

Over and out!

Join the club

Nu vill jag också ha snö att åka skidor på, hoppa i, pulsa i
och göra snöbollar av.
Jag joinar klubben.


http://kluump.pixbox.se

Mitt i höstdimman

Dagarna bara rullar på och det känns ganska skönt på ett sätt, det är bara att flyta med. Fast det är ändå en aning tråkigt att alla dagar ser ungefär likadana ut. Jag känner att jag behöver omväxling nu. Mycket känns uttjatat och hösten är så grå och kall vid den här tiden i oktober. Jag vill bara krypa in i den allra största och mysigaste tröjan jag kan hitta, och slippa huttra ute i höstdimman. Jag vill slippa all stress. Jag vill känna att jag äger min tid, och jag vill göra något roligt av den.
I måndags spelade jag tennis i två timmar med Stina, Oskar och Erik efter skolan. Och igår var jag ute och sprang i en timme.
Jag känner att jag mår bra av att hålla igång, träna och röra på mig. Och eftersom jag bor där jag bor (dvs utan några större träningsmöjligheter), får jag helt enkelt träna på egen hand. Så det blir att springa timvis ute i den friska och fuktiga skogen, och sen göra sit-ups, armhävningar, rygg-ups etc. Stallarbetet mår jag också bra av, det är som en sorts terapi.

Det känns som att jag är inne i någon sorts oberoende fas. Jag har inga pengar på mobilen, har inte haft det på två veckor och känner inte något större behov av det heller. Datorn kanske jag är lite beroende av, men den är mer som ett tidsfördriv, eller kanske ännu mer en vanesak. Jag känner inget behov att att göra mig fin. Om jag hade haft ett par mjukisbyxor utan hål i hade jag väl gått runt i dom hela veckan.
Och jag känner liksom höst, höst, höst.
Det är som om jag väntar på något, men jag vet inte vad.

Sunshine

Jag har just varit ute och sprungit i en och en halv timme och gjort en massa sit-ups och armhävningar, sedan duschat och käkat rulltårta.
Jag känner mig som en ny människa! ;D om en liten stund ska jag iväg till stallet. Och ikväll kommer Stina, vi ska börja träna inför vårat lilla uppträdande. Det blir låtarna "Beautiful" (Christina Aguilera) och "Hallelujah". Jag ska spela piano och så ska vi båda sjunga.
Nu ska jag kila!

Puss!

Lördag

Igår kväll var jag med mamma på "ljusparty" hos Kicki. Jag och mor min blev kära i två olika ljusdofter; honungsmelon och hiniku steam. Så vi beställde, och sen åt vi först smörgåstårta och sen ananaspaj med vaniljvisp. Åhjo, lite mätt blev jag allt. När klockan närmade sig åtta gick jag, Pernilla, Vilma och Evelina över till deras granne för att se idol. Det var nästan nära att jag somnade i soffan. Men bara nästan. Jag och mamma traskade hemåt i mörkret kring tio.
Idag har jag bakat rulltårta med chokladfyllning (mums!) och varit ute och sprungit i en timme. Sen var Erik ner på Tic Tac och hämtade pizza åt oss. Ikväll ska jag se film med mamma och Erik.

Som ni kanske ser har jag ändrat design på bloggen, det var ett ryck jag fick nyss.
Så nu har jag väl så här ett tag, tills jag blir less... Någon gång när jag ids ska jag göra en mer personlig design, eller iallafall en egen banner, i photoshop har jag tänkt. Men det kanske aldrig blir av. Det känns inte så himla viktigt just nu.
Och det känns som att det här inlägget inte blev bra alls, som om jag hade haft bråttom när jag skrev det. Men jag har suttit här och skrivit på det hur länge som helst. Skrivit, suddat, skrivit, suddat...

Åsa under tidspress

Jag brukar egentligen aldrig skriva blogg under tidspress, för det blir bara blajja av alltihop, inget intressant innehåll, utan bara en massa ord efter varandra. Men just idag tänker jag skriva blogg ändå, även om Erik bokstavligt talat står och stampar i golvet i väntan på att få tillbaka sin dator. Aaah, jag avskyr att skriva under tidspress. Det värsta är när man har prov och känner att tiden inte räcker till för att man ska hinna skriva allt man vill hinna skriva. Då skriver jag så energiskt att jag får värsta krampen till slut. Handen håller så hårt i pennan att den liksom "fastnar" i det läget, fingrarna typ stelnar.

Det som har hänt sen jag skrev senast är väl inte särskilt mycket. Eller så är det bara jag som får hjärnsläpp av denna tidspress! Men idag var iallafall jag, Kalle, Erik, Stina och Ogge och spelade tennis på tennisplanen. Det har sin tjusning :) riktigt kul faktiskt!
Har nu fixat båda mina praoveckor! Skönt att inte behöva fundera mer på det. Första veckan ska jag vara på Öbergs Interiör i Älvsbyn och andra veckan på Ateljé Grodan i Luleå. Ska bo hos Jessica andra veckan, om hon ger mig besked om att det går bra. Åh så kul! :)
Det känns som att jag börjar få lite mer ordning på mina framtidsplaner nu. Jag börjar komma framåt i mitt tänkande, känns det som. Jag är inte på ruta ett längre.
Erik tog en snabbdusch medans jag satt här och skrev, men nu har vattnet slutat forsa i badrummet, så när som helst rycker han väl upp dörren och blir sur för att jag fortfarande sitter kvar, haha. För att hålla fred mellan mig och brorsan bör jag alltså logga ut och lyfta arslet härifrån NU.

Puss!


Cos now I only see my dreams
In everything I touch
Feel their cold hands on
Everything that I love
Cold like some
Magnificant skyline
Out of my reach
But always
In my eyeline now

You just don't know what's on the other side of the door

Idag har det snöat. Och jag har kört grus med skottkärra från punkt A till punkt B i tre timmar.
Och så har jag duschat för första gången på två veckor. "Åh fy, vad äckligt!" tänker ni då. Jag förstår att ni tänker så. Men jag har inte fått duscha hela kroppen ordentligt under de två veckorna jag har haft stygnen i knät. Jag har ju såklart tvättat mig så gott jag har kunnat ändå. Men nu när jag har fått duscha på riktigt känner jag mig väldigt ren! Inte älg, utan ren ;)

Det var precis innan älgjakten skulle börja.
En älg stod och tvättade sig i en bäck i skogen.
Då kom en annan älg och frågade:
- Varför tvättar du dig?
Då svarade den första älgen:
- Jag vill bli ren.

Oj så dålig historia...! Men observera att det var precis innan älgjakten skulle börja, det var nog därför älgen ville bli ren ;) ha ha..

De andra i familjen sitter och tittar på The Shining, jag hör ljuden härifrån. Fast just nu är det knäpptyst. Jag är inte så mycket för skräckfilmer faktiskt. Det har jag aldrig varit.

Mer om moln

Stygnen är borta från knät, SO-provet är avklarat
och jag har (tjiho) fått mig en praoplats på Ateljé Grodan i Luleå tack vare min nya lärare.
Klart att jag är glad och lättad, oh ja, men jag hade fel när jag i min glädje trodde att alla mörka moln skulle försvinna från min himmel. Alla försvinner aldrig, det finns alltid något kvar. Antingen är det några små skadeglada ettriga åskmoln som slår ihop sig till ett mobbing-gäng, flinar åt mig och envisas med att ligga kvar på himlen och bomba mig med små blixtar av illvilja, eller så är det ett enda stort tungt grått regnmoln som hänger över mig som en tung kappa hela tiden, droppar vatten i mitt hår och ständigt påminner mig om att det finns där. Moln är inte att leka med. Har man en gång börjat kriga mot dem så blir det aldrig vapenvila. De vill aldrig sluta fred.
Jag glömde förresten ett sorts moln. Orosmolnen. De är mer som dimma och de är inte lika högt upp i luften som de andra molnen. Orosmolnen sveper omkring i huvudhöjd. Ibland lägger de sig alldeles framför ögonen så att man nästan inte ser igenom dem. De har även förmågan att lägga i sig i magen på en. De smyger sig på en, viskar i öronen.
Nu menar jag inte att jag alltid går och tänker på de där dumma molnen. Nejnej. Det kan gå flera dagar utan att jag ens skänker en tanke till dem. Och det är så skönt. Så skönt.
Men hörni, molnen... kan ni aldrig ge upp? Ni kan väl åtmonstone ge er på någon i eran egen storlek?

Åskmoln och annat

Ja hörnini... efter ganska exakt tre timmars konstant SO-pluggande (andra världskriget) kan jag lugnt påstå att jag är less. Jag vill aldrig mer veta av andra världskriget. Och idag räcker det inte med att snubbla på mattkanten (se gårdagens inlägg), idag kommer jag göra något ännu värre. Vad vet jag inte, det återstår att se.
Idag har det för övrigt inte hänt så mycket. Tråkigaste dagen på länge, tror jag. Men såna dagar måste ju också få dyka upp ibland förstås. SO-provet hänger som ett mörkt åskmoln över mig och bullrar och mullrar hela tiden. Oj, vilken lättnad jag kommer känna imorgon när jag gjort provet, oavsett om det har gått bra eller inte.
Dessutom så blir jag av med stygnen i knät imorgon på förmiddagen. Lättnad lättnad!

Natti natti.

Små glädjeämnen

Tjoflöjt! Idag steg jag upp tidigare än vanligt, på grund av skolfotograferingen. Somnade dessutom alldeles för sent igår.
Så nu känner jag att reservbränslet börjar ta slut, det ekar olycksbådande i bränsletanken...
Har varit på gymnasieinfo och föräldramöte i skolan nu ikväll och fryst häcken av mig när jag åkte moppe med Erik. Tusan vad kallt det var! Kanske delvis för att jag bara hade leggings och shorts på mig, dum som man är... ung och dum! ;) ohja. Men man lever bara en gång. Och det som inte dödar, det härdar!
Nu ska dumburken stängas av och pyjamasen ska på! Inte för att jag har någon pyjamas, men sovtröja då :) fast pyjamas låter vettigare.

Oj, vad det ekar inne i bensintanken. Nu börjar det eka i huvudet också. Ho ho... ho ho. Ett metalliskt klingande eko-ljud in my brain and in my bränsletank. Great! När jag reser mig upp från stolen kommer jag typ snubbla på mattkanten av ren trötthet, falla handlöst, slå skallen i skrivbordslådan och falla avsvimmad ner i golvet. Medvetslös. Jag ser det framför mig.


Och, bara så ni vet,
Om man blir glad för lite så finns det mycket att bli glad för!
Tänk på det! :)


"... och det var Åsa Stubbfälts sista tanke innan hon snubblade på mattkanten och slog sig fullständigt medvetslös på skrivbordslådan. Och där, på golvet i familjens datorrum, hittades hon nästa morgon av sin bror, som vid det här laget hade börjat undra vart hans kära tvillingsyster hade tagit vägen..."
Piteå-tidningen, fredag 3 oktober 2008

K-k-kaaallt

Tjoffs! Jag kom hem för ett tag sen. Har varit med Stina, Ogge och Erik och spelat tennis nere i Vidsel. Fy tusan vad kallt det var, även om man höll igång. Nu sitter jag här inne i värmen med en stor mysig tröja och tjocksockar och allt på mig. Hade mössa på mig när jag for till skolan imorse, var flera minusgrader ju. Ändå skönt med mössa, tycker jag. Mysig stickad mössa. Det är verkligen höst nu. Verkligen.

Fick veta idag att jag hade MVG på svenskaprovet, by the way :)
109 av 113 poäng. Nu ska jag glo på Idol!


Ett liv utan dig, jag vill inte tänka tanken
att förlora dig min vän är som att kapa ena handen...

Var håller turen hus?

Liten Åsa.

Idag är det den 28:e. Det kom jag att tänka på imorse. 28 är mitt turnummer :) fast det har inte märkts alls idag. Eller räknas det som tur att jag fick äta en bit av mammas blåbärskaka? Haha... nej, det räknas nog inte. Fast dagen är ju inte helt slut än.
Vem vet, det kanske händer något nu under den sista timmen jag är vaken... ;) man vet ju aldrig.
Otursdagar har jag helt klart fått nog av för en lång tid framöver. Jag vill ha turdagar istället! Var håller dom hus? Måste man leta efter dom eller kommer dom till en när man minst anar det?
Nu längtar jag åter igen efter att bara få lägga mig i min säng och lyssna på musik och kanske läsa en bra bok. Och det är precis vad jag ska göra om en liten stund.
Jag har sovit ordentligt i helgen, så nu är jag pigg inför den kommande veckan! Och kryckorna, dom vill jag inte se mer på ett tag, nu när jag inte behöver dom längre. Funderar skarpt på att gömma undan dom i något skåp nånstans, så jag slipper se dom över huvud taget :)


Vet ni hur mycket det betyder att ni finns där när man behöver er?
Nu vet ni det.
Eller nej förresten, det vet ni inte alls.
För det betyder mer än ni tror.
Tack. Tack för att ni finns.

Ugnsstekta äpplen

Jag har just upptäckt att ugnsstekta äpplen med vaniljsås och sirap väger rätt tungt i magen... särskilt när man äter sisådär tre stora äppelhalvor, ringlar på rikligt med sirap och vräker på med en massa vaniljsås. Ja jisses.
Idag hade vi "OS-dag" i skolan, med tolv olika stationer utomhus. Alla elever från barnskolan upp till 9:an var med. På grund av mitt knä fick jag aggera fotograf istället för att vara med på aktiviteterna. Så jag har kryckat runt med min kamera hela dagen. Det funkar ju det också :)
Idag gick jag upp och ner för vindstrappan i Bredsel utan kryckor. Och källartrappan. Whiii.
Imorgon äre svenska prov som gäller!

Ni får förresten inte glömma bort min pixbox: http://kluump.pixbox.se kika!

Framsteg framsteg

Måndag och tisdag kunde jag knappt gå, inte ens med kryckor, så jag var hemma och sov, läste och såg på film. Det blev tråkigt i längden, kan jag säga. Så idag tog jag mig äntligen till skolan. Ett flertal personer har provhoppat med mina kryckor och jag har fått berätta historien ett antal gånger. Jag får minsann biceps av allt kryckhoppande, haha..

Nu ikväll har jag till och med kunnat gå litegrann utan kryckor. Framsteg framsteg!
Längtar tills jag kan gå som vanligt igen. Och tills jag kan springa! Gud så härligt.
Tog en paus i mitt skrivande nyss och såg Idol. Tycker Anna är hur duktig som helst!
Dagen lider mot sitt slut. Ska ändå bli skönt att gå och lägga sig. Jag lyssnar alltid på musik i hörlurarna innan jag somnar. Det är nästan så att jag längtar efter att få göra det just nu. I och för sig kan jag ju göra det när som helst, men nej, idag ska det sparas till läggdags.

Puss på er!

När allting är emot en

Helgen blev som den blev, en riktigt hemsk oturshelg.
Eller, inte bara ren otur utan en hel del annat också. Tråkiga besked, jobbiga beslut, allt det där. Och så förstås min mopedolycka som resulterade i två sönderskrapade knän, var av ett av dem fick sys på akuten i Piteå.
Smärta, sorg, frustration, alvedon, kryckor, musik, sms, telefonsamtal, tårar, ont ont ont..... söndag morgon hade jag så ont att jag blev alldeles yr och illamående.
Det var min helg. Och den är över, den där hemska helgen. Jag tog mig förbi den.

Coldplay, Globen, Stockholm...

Chris Martin, sångaren i Coldplay. Bilden är tagen av min bror Erik.

Coldplay-konserten i Globen 17 september var helt underbar!
Helt klart bästa konserten jag har varit på.
Erik och Louise stod och köade tillsammans med alla andra freaks utanför Globen i flera timmar för att få bra platser (vi hade ståplatsbiljetter såklart), medans jag kom rusande ungefär en och en halv timme innan konserten skulle börja. Och det var alldeles tillräckligt sent, för det var hundratals människor före mig i kön. Och jag kunde inte hoppa in till Erik och Louise längst fram, för det var vakter överallt som spanade efter fuskare som jag, haha... så jag ställde mig besviket längst bak i kön och käkade sura bilar medans kön blev längre och längre bakom mig. Till slut var kön lika lång bakom mig som framför mig. Och då öppnades dörrarna till Globen och folket strömmade in.
Halv elva lämnade jag Globen, lycklig efter konserten, uppfylld av musiken.

Resten av tiden i Stockholm gick åt till att gå på stan (köpte nya jeans, två tröjor och lite annat), försöka lära sig att hitta i stan, åka tunnelbana, och slappa på hotell Mornington.
Sveriges huvudstad är inte så tokig trots allt ;)

Tillbaka till lugnet, trodde jag

Nu är jag hemma igen,
och jag ska berätta allt när jag har tid och lust!
Känner mig så väldigt förvirrad just nu. Och trött.
Puss!

Here we come!

Jag är arg på mig själv för att jag fortfarande inte har fixat bilderna från fjällresan. Det känns bara som en jobbig grej att rensa/fixa 397 bilder... så jag gör det någon gång när jag har tid i överflöd, vilket inte händer så ofta nuförtiden.
Idag har jag bara längtat efter att få sluta skolan, och när vi äntligen slutade 15.15 for jag och Erik hem till Stina för att hjälpa henne med datorn. Sen var jag och hämtade ut ett paket på ICA och var till mamma en sväng innan jag for hem till Bredsel. Och inte långt efter det brummade jag iväg till stallet, var där ett tag, brummade hem, duschade, hade ett snack med pappa och ett snack med mamma och nu sitter jag här. Jag önskar att den här dagen vore ca 3 timmar längre, för jag känner att tiden inte räcker till. Jag känner mig oförberedd för imorgon och det gör mig smått orolig. Nåja, nog fixar det sig säkert... även om det just nu känns ungefär som att hundra fåglar flyger omkring mitt huvud och kraxar och kvittrar och pickar mig på öronen och sliter mig i håret med näbbarna. Förvirrat till tusen. Frågetecken virvlar omkring.
Men jag är ändå hur glad som helst över att
vi drar till Stockholm imorgon!! :D:D:D
Är där från tisdag till torsdag. Onsdag kväll kl 19.30 är det Coldplay-konsert i Globen!

Ni får ha det så bra! Puss!