I vejt it

Igår kom jag och Erik fram till att vi inte förstår hur man kan klara sig utan orden "nå", "it", "gode" och "lejd". Jag menar, hur är det möjligt? Ordet "lejd" (i det sammanhang vi använder det) går liksom inte att ersätta med något annat ord, tycker vi. Ordet "it" betyder ju "inte" så det kan man säkert klara sig utan om man inte har vant sig vid att säga det. Och ordet "gode" går väl kanske att vänja bort. Men ordet "nå", det använder man ju i typ varannan mening. Ibland betyder det ju "något" eller "några", t ex " finns de nå tomater på de här stället?" (skrivet som man uttalar det). Men ordet "nå" går ju i många fall inte att byta ut mot något annat ord, t ex "är du nå trött?". Ah, jag hajar faktiskt att man kan skippa ordet "nå" helt och hållet i en sådan mening om man inte är från norrbotten. Men personligen skulle jag inte kunna vänja bort det ordet. Jag vill inte vänja bort det heller.
En annan grej jag har upptäckt att jag använder ofta, som inte är ett ord, är ljudet som man kan använda istället för att säga "japp" eller "ja". Ni vet, när man "drar in" luft genom munnen så att det blir ett kort luft-ljud. Hur ska man ens förklara det? Det är ju ett typiskt norrländskt ljud. Ja hörni, det är intressant det där med ord och dialekter. Man kanske är lite miljöskadad trots allt, haha. Men jag pratar ju inte pitemål iallafall, och tur är väl det. Däremot "lånar" vi många ord från pitemålet här i trakten. Typ, "jag vet inte" kan bli "i vejt it" och så vidare.

Jag säger iallafall inte "jazz" istället för "japp", som Stina gör ;) hon är lite musikskadad! Hihi. Inget illa menat dock!