Chorizo

Jag har haft en jättetrevlig helg i Hollsvattnet! På fredagen pluggade jag matte och sedan landade jag och Eric i tv-soffan. På lördagen var jag, Erik, mamma och pappa på handledarkurs i Älvsbyn, så att vi ska kunna börja övningsköra snart. Det har inte blivit av tidigare, men nu jäklar. När jag kom tillbaka till Hollsvattnet hade Niklas, Eva, Marcus och Erica kommit och det blev skoter och grillning. På kvällen blev det film, spel och andra roligheter. Och igår skottade vi (jag, Eric, Johan, Camilla, Jonas, Kalle och Lasse) spån på Älvsbyhus i två timmar. Det gör vi för att tjäna pengar åt karateklubben, istället för att sälja kakor och lotter. Vi hann inte mer än att komma hem innan vi skulle ner till Lasse och Karin (Erics farmor och farfar) på middag och tårta. På kvällen gick jag och Eric på en promenad med hundarna och sen såg vi "Luftslottet som sprängdes".

Oj oj, nu blev det bara en massa "först gjorde vi det och sen gjorde vi det och sen..." Tråkigt, jag ber om ursäkt.

Eric var svårväckt häromdagen, så jag fick ta till mer drastiska metoder.

Jag är inte ensam

Det här skrev jag i förrgår (23 mars), nere vid älven.

Jag går längs älvkanten tills jag hittar ett bra ställe att slå mig ner på, en plats för bara mig. När jag funnit den parkerar jag min madrass på snön och lägger mig ner på den. Först känns det lite obekvämt, men det blir behagligare när jag lagt mössan och vantarna som stöd under huvudet och nacken. Solen lyser från en klarblå himmel och inte ett enda moln syns till. Det är den 23 mars och vårvintern känns mer än välkommen efter årets oändliga smällkalla vinter. Jag drar upp huvan på jackan och knyter händerna inuti ärmarna för att inte frysa. Sedan ligger jag bara där och njuter. Det enda som hörs är en hackspett som febrilt hackar i ett träd någonstans på andra sidan älven. Efter en liten stund tycks han få sällskap av en annan hackspett. Tillsammans hackar de i kör.

Ljudet av en kvist som knäcks i skogen bakom mig följs av ett prasslande. Det verkar som att inte heller jag är ensam. Jag sätter mig upp för att ta reda på vem som sällskapar mig. Det blir tyst. Inget hörs och inget syns. Jag lägger mig ner igen och njuter av solen samtidigt som jag lyssnar efter nya ljud. Då och då hörs små prasslanden och knäppanden. Det faktum att jag inte är ensam stör mig inte alls faktiskt, det gör mig snarare glad och nyfiken. Jag är nog en jättekonstig figur som ligger här på en gul madrass i min knallgröna jacka och kisar mot solen. Kan det vara en ekorre som spionerar på mig? Jag vet inte, och det spelar faktiskt inte så stor roll. Jag är vän med naturen idag. Vän med solen, snön, vinden, älven, hackspettarna, skogen och alla varelser som finns i närheten. Dessutom vet jag att jag inte behöver vara rädd för någon som troligtvis är betydligt mer rädd för mig.

Nästan som om vi befann oss på olika planeter

Jag hostar alldeles förfärligt mycket, sover dåligt och har inte varit i skolan sedan måndag morgon. Friluftsdagen i Kåbdalis missade jag också. Så himla surt. Skönt att vara hemma hos mamma i alla fall. Inte har jag kunnat hålla mig inomhus i det fina vädret heller, då skulle jag väl bli tokig. Både igår och idag har jag klätt mig varmt, plockat fram åkmadrassen och lagt mig på den nere vid älven en stund. Sol, underbara sol!

Eric åkte (tillsammans med de andra som har valt kursen "friluftsliv") till Riksgränsen/Katterjokk i måndags och kommer hem torsdag kväll - säkert brun som en pepparkaka! Det ska bli så kul att ha honom hemma igen <3

Skoterturen 21/3

Jag, Eric, Johan, Robin, Emil och Jonas körde med fem skotrar till Solberg söndagen den 23 mars. Så här såg det ut.

Så fort vi kom fram satte Johan igång att gräva en grop för elden och för oss att sitta i.

Eric högg träd.

Jonas klarade inte pressen...

Emil

Johan och Robin posar, Jonas gräver.

Emil steker.

Eric och jag hjälptes åt att göra korvpinnar.
(Ja, han ser mordisk ut, men lugn, det är bara en korvpinne.)

Eric kunde inte låta bli att försöka se snygg ut ;-)
(Det behövs ju inte, han är ju redan den snyggaste jag vet!)

Eric

Emil körde fast.

Eric funderar.

Min pärla var mig trogen hela dagen.

Eric och Johan.

Kanonhelg

Jag stannade i Hollsvattnet hela helgen och dagarna gick hur fort som helst! På lördagen kom först Jonas och sedan Emil, Thomas och Annakarin. Vi åt god middag och hade trevligt tillsammans innan "vi ungdomar" blev skjutsade in till stan för att gå på Minus 30-festivalen på Kulturens Hus. Det var jag, Eric, Johan, Emil och Jonas. Camilla hade gjort mig jättefin i håret och Eric hade sina chinos och en jätte snygg skjorta. Önskar att jag hade haft en bild på oss... Erik och Ida gled runt med sina fotopass och backstagepass och syntes till då och då, lite här och där. Banden och artisterna som intog olika scener under kvällens gång var Amanda Jenssen, Markus Krunegård, Neverstore, Mohammed Ali, 1349, Ison & Fille, Unleashed, Insomnium, J-son, Loney Dear och The Coloured Office Paper. Vi såg långt ifrån alla och åkte därifrån redan halv tio. Amanda Jenssen var cool! Innan vi åkte hem åt vi på McDonald's. Eric och Emil proppade kycklingburgare och pommes frites medan vi andra nöjde oss med varsin glass.

På söndag morgon vaknade jag helt pigg strax före halv nio. Det kändes helt omöjligt att somna om, så jag steg upp. Sömntutorna (gissa vilka) fick vi släpa upp vid halv tio. Klockan elva drog vi iväg med skotrarna. Sex personer var vi: jag, Eric, Johan, Robin, Emil och Jonas. Vi körde till en jättefin plats i Solberg. När grävandet för eldplats och sittplatser var avklarat, stockar att sitta på var huggna, korvpinnarna klara och elden färdig satt vi där och grillade korv och njöt av det fina vädret länge och väl innan vi körde ytterligare en sväng och sedan vände hemåt.

Bilder kommer i nästa inlägg.

Yey

"Den 21 juli smäller det i Tantolunden. Som det första band som någonsin spelat på nya Wembley Stadion (då inför 140.000 fans), och senast i vintras spelade på ett utsålt Hovet i Stockholm behöver Muse knappast en grundlig presentation. Vi snackar ett av världens största arenaband; en trio från Devon vars skiva The Resistance släpptes i oktober förra året och då gjorde Muse till den artist som sålde flest skivor på releasedagen under hela förra året - strax därefter toppade skivan inte färre än 20 albumlistor världen över. Vi snackar ett band som sålde slut på 85.000 biljetter på mindre än en halvtimme i Storbritannien när deras höstturné släpptes förra året. Vi snackar ett band som av Expressen kammade hem femmor i betyg båda senaste gångerna bandet spelade i Sverige. Vi snackar, kort och gott, om Muse. Och det är med glädje som Live Nation idag bekräftar att Muse kommer till Sverige för en arenakonsert under bar himmel på Zinkensdamms IP den 21 juli 2010."

Live Nation

Vi är stjärnor

Nu kan ni läsa om oss tävlande från Älvsby Shotokan Karateklubb på flera olika ställen.

Piteå-Tidningens artikel (från gårdagens tidning) finns HÄR. Jag finns med på bild nr 3 och de har skrivit mitt namn fel. "Åsa Stubbenfält" står det.

Älvsbynytt:s artikel finns HÄR.

På klubbens hemsida, under "Resultat JKA RM 2010" HÄR.

Och i dagens NSD finns ett reportage om Eric, som blivit riksmästare tre år i rad. Det går inte att länka till själva artikeln, men HÄR är NSD:s hemsida. Klicka på "Provläs NSD som e-tidning" en liten bit ner på sidan. Då får du upp hela tidningen. Bläddra fram till sidan 40. OBS! Jag har tagit bilderna.

En bild på mig och Eric från Älvsbynytt.

Muse kommer till Sverige i sommar!

Igår fick jag veta att Muse ska spela i Stockholm den 21 juli!!!

På Zinkendamms? De skulle lätt kunna fylla Stadion med 30000 pers, så jag förstår inte riktigt hur de har resonerat. Att Kent gjorde fyra spelningar fyra dagar i rad i Annexet istället för en enda stor spelning i Globen förstår jag inte heller. Annexet rymmer max 4000 pers och Globen rymmer 14000-15000. I och för sig så kan det ju ha att göra med att de stora arenorna redan är uppbokade. Att Muse spelade på Hovet i höstas berodde på att Globen var uppbokad för "Walking with dinosaurs". Massor av barn var där med sina föräldrar medan vi satt och köade utanför Hovet. Vid ett tillfälle, när det var ett par timmar kvar till vårt insläpp, strömmade säkert hundratals barn och föräldrar ut från Globen.

Förra gången bokade jag inte biljetten i tid, fick panikleta efter biljetter på blocket och hade till slut sådan extrem tur att det släpptes extrabiljetter en månad innan konserten. Den här gången ska jag boka en biljett direkt då de släpps! På momangen.

Jaha

En förkylning har tillfälligt flyttat in i min kropp.
Precis vad jag INTE ville!

High five

Eric och Nemi gör "high five".

Idag hade NTI en pengainsamlingsdag till ett barnhem i Lettland. Jag har varit hemma och gjort lite sysslor åt Camilla och Thomas för att tjäna ihop en slant att skänka till barnhemmet. På förmiddagen tog jag och Eric en promenad med hundarna ut på isen i det fina vädret. Åh vad härligt det känns att solen är framme och att dagarna har blivit mycket längre. Igår åkte jag, Amanda L och Amanda S skridskor på isbanan i Luleå på idrottslektionen och på kvällen red jag ut på Lalle. Jag skulle vilja vara ledig varenda dag och verkligen ta vara på det vackra vädret och alla andra härligheter!

JKA RM 2010

Jag är imponerad av mig själv, nästan mållös. Att tävla på Riksmästerskapen i shotokan karate i Malmö var inget jag hade väntat mig att få göra redan i år. Att sedan komma hem med tre pokaler i bagaget var definitivt inte något jag ens hade vågat drömma om. Den odrömda drömmen gick i uppfyllelse! JAG KAMMADE HEM TRE TREDJEPRISER!

3:a i kata flickor 16-17 år 9-7 kyu
3:a i kata vuxen dam 9-4 kyu
3:a i kumite vuxen dam 9-7 kyu

Eric blev riksmästare i sin kumiteklass för tredje året i rad! Han fick även tredjepriser i två andra klasser. Petra tog ett guld och ett brons.

Här står de och glänser!

Jag och Eric flyttade undan några saker för att de skulle rymmas på lillhyllan.
Eric själv har ett helt skåp med pokaler. Dags att jag också skaffar ett sådant?

Foten på en av pokalerna.

Yes

Min krönika kan ni nu läsa här. Ni får hemskt gärna säga vad ni tycker om den. Jag har ingen aning om varför bilden är suddig, den var ju inte det i tidningen. Artiklarna under "läs mer" har några andra i min klass skrivit, upplysningsvis.

Och ikväll pyser vi härifrån. Jag har en bra känsla inför det här, jag är taggad och det känns som att det kommer gå bra! Bara jag inte glömmer något viktigt hemma, och bara jag kan sova på tåget. Utan sömn blir ingenting bra och jag blir definitivt ingen rolig person.

Mot Malmö

Imorgon kväll går tåget mot Malmö! På lördag går Riksmästerskapen i karate av stapeln. Jag ska tävla i fyra klasser: kata dam juniorer, kata dam, kumite dam juniorer och kumite dam. Vilket äventyr det kommer bli! På söndag ska vi delta i ett läger innan vi åker hem och på måndag förmiddag rullar vi in på tågstationen i Älvsbyn igen. Jag avskyr att sova på tåg och får en känsla av att bara vilja ta mig ut därifrån. Trånga utrymmen är inget för mig. Men det är väl lika bra att jag försöker vänja mig, jag kan ju inte undvika det hela livet.

Vi som åker är jag, Eric, Johan, Camilla, Petra, Emil, Anneli, samt några barn från klubben som också ska tävla. Anneli och Camilla är coacher.

Finally

Äntligen kan jag meddela att min krönika och den övriga redaktionens material är i dagens Norrbottens-Kuriren. Det första jag såg var en formulering i min egen text som jag hade velat ändra på. I övrigt kändes det väldigt bra. När jag kommer hem ska jag läsa vad de andra har skrivit för fint. Temat var som sagt rymden. Det har inte kommit ut på Kurirens hemsida än, men det kanske kommer ut så småningom.

Jag är inte så pigg på att skriva blogg just nu och har inte varit det på en vecka.

Bildstorlek

Jag skulle vilja kunna ha bilderna större i bloggen, de blir så små när jag laddar upp dem även om jag väljer den största storleken. Visserligen kan man klicka på dem, men då blir de ju så stora att man inte ser helheten. Dessutom så blir det liksom inte samma sak. Varför finns det inget mellanting?

Flugornas herre

Åsa är inte död, hon sitter faktiskt vid skrivbordet och gör sitt hemprov i matte. Hon kände lite ångest över att inte ha skrivit någonting i bloggen sedan i onsdags och det är därför jag sitter och försöker skriva ett inlägg. Jag och Åsa har varit ifrån varandra sen i måndags kväll och tanken var väl egentligen att vi skulle fortsätta vara det fram till imorgon. Men nu blev det inte så, eftersom jag har världens finaste föräldrar som skjutsade upp mig , idag lördag förmiddag.

Förutom skoterkörning, god middag, Need for speed och "Luftslottet som sprängdes" så har dagen ägnats åt att ta ihjäl flugor i Åsas rum här i Bredsel. Jävla flugor. Och jag som avskyr insekter...

Godnatt på er
Eric CT Nordberg

With Canon You Can

Inte en endaste gång har jag tagit fram kameran sedan sportlovet började. Men lika glad för det är jag, men gladast blev nog räven. Nej men allvarligt, jag brukar fota när jag känner för det, annars blir det inga bra bilder.


Här får ni två härliga bilder på Robin, från den 14 februari. Jag tror minsann att vi två körde fast ungefär lika många gånger var den där dagen, medan Eric bara flöt ovanpå pudersnön.

Jag älskar att vara ensam med musiken, så att jag kan sjunga riktigt högt.

Jag försöker febrilt återskapa en Spotify-lista som jag på något konstigt vis råkade radera nyss. Min älskade februari-lista. Som tur är skrev jag ner en del av låtlistan i bloggen för ett tag sen under rubriken "februarivänliga toner", vilket gjorde det mycket lättare för mig att återfinna min förvunna musik. 39 låtar har hoppat tillbaka från cyberspace och allt känns plötsligt mycket bättre än för tio minuter sedan.

Det börjar bli dags att skapa en ny lista nu när en ny månad har börjat. Från början hade jag bara en enda lista med massor av bra låtar. Sen började jag göra nya listor. Att ha en ny lista för varje månad är rätt bra, då kan man se vad man har lyssnat på för musik under olika perioder.

Jag är helt kär i "Life/Universe" med Detektivbyrån - en av låtarna från februari.

Sova sova sova säng säng säng

Mamma frågade mig här om dagen om jag vill ha en större säng. Jag blev jätteglad. Jag har länge (okej, sen jag blev tillsammans med Eric) tänkt att jag skulle behöva en bredare säng, men inte velat fråga eftersom den säng jag har knappt är två år gammal. Mamma har insett att det inte längre fungerar att släpa runt sängar kors och tvärs i huset så fort någon ska sova över.

Så vi var på Jysk i Piteå och provade sängar idag, och om några dagar kommer min nya 120 cm breda säng stå här i rummet. Underbart! Jag ska ändå njuta av mina sista nätter i den finfina 90 cm breda sängen jag har nu. Om den hade varit lite bredare hade den varit helt perfekt, jag älskar den. Nåja, den kommer ju inte flytta ut ur huset i alla fall - jag får väl gå och gosa med den om jag saknar den för mycket (ha ha).

Det lär inte heller bli fler frusna nätter för min del - jag har fått ett nytt (fluffigt, varmt, gosigt) täcke! Bort med det gamla täcket och den blå filten som tillsammans länge har försökt värma mig, utan att räcka till.