måndag 9 februari 2009

Together we're invincible

Well. Boden i lördags. Jag och mamma lämnade Vidsel kring tiotiden (jo, hon körde fast termometern visade -19,7 grader och hon hade sagt att hon inte körde om det var typ -20). Köpte adidaströja och t-shirt på intersport, fetnöjd! Särskilt med tanke på att jag har smyglängtat efter en ny adidaströja ett tag nu. Vid tolvtiden mötte jag Eric utanför Hildursborg där Boden Open ägde rum. Tre och en halv timme ägnades åt att titta på tävlingarna, fota en massa och vara med Eric (mellan hans klasser). Han vann kumite herrar junior -68 kg :-) jag säger ju att han är bäst! Håller på att kika igenom bilderna nu. Jag och mamma missade Erics sista klass, vi hade ju tre hästar att ha hand om :-) så vid halv fyra åkte vi raka spåret hem, bytte om och for till stallet. Pysslade och gjorde allt klart, tog in hästarna och myste lite med dem innan vi begav oss hem. Och hemma i vardagsrummet satt Eric och Erik (som hade kommit hem från Vuollerim) och hade killsnack, tihi. Gulligt! Vi åt gómiddag, jag duschade, vi såg filmen "Livet från den ljusa sidan" och sen var det läggdags. På söndagen segade vi på här hemma tills vi åkte till stallet vid halv fyra. Ponihestarna var snöiga och söta som attan! De blir alltid glada när man kommer dit och pussar på dem och ger dem mat. Mat är guld för dem, tjugofyra karat ;-) hemma åt vi gómiddag igen och sen åkte Eric iväg. Söndag kväll är alltid goodbye. Det blir så tomt. Allt jag har att snusa på är en AXE Vice. Åh.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag