onsdag 31 oktober 2007

Man fäster sig vid dom

Ibland förstår man inte varför vissa saker måste hända. Varför det måste bli som det blir. Varför vissa har otur redan från början och inte får leva lika länge som de andra.

Jag älskar dig Wilda, och du får inte försvinna. Försvinn inte, gå inte, lämna mig inte. Jag älskar ju dig. Wilda, min vilda...

Det finns saker man inte förstår sig på, eller inte vill förstå sig på. Men lik förbannat så smyger dom sig på en, som en mörk skugga.
Man försöker bli av med den, gå in i mörkret så att man inte ser den. Man tror att den försvinner där, men så fort man kommer ut i ljuset igen så ser man att skuggan är kvar. Den förföljer en.

Wilda, min vilda. Min vackra, vilda, magiska, underbara, älskade, älskade, älskade...

Jag och Inger var på dressyrclinic med Helena Thorell igår. Lärorikt och jättekul att se! Först visade Helena när hon tömkörde Copper och sen red Elisa westernhästen Farez medans Helena förklarade. Hon avslutade med att rida utan träns :) :)

Idag steg jag upp sentsentsent. Kl 11.30 ;) Ett tag senare kom Stina och vi började renskriva film-manuset på datorn (skolprojekt). Orkade inte göra klart det, så vi gjorde smarrig glassdrink medans vi funderade på all rekvisita vi behöver till filmen. Bland annat en stuga. Eller nej, två stugor. Så vi tog med Erik och gick till Trångfors för att kolla på en stuga som mamma tipsade oss om. Jag tyckte att den var perfekt, men det tyckte inte Stina, och jag måste erkänna att jag blev lite sur där... =P man kan inte ha för höga krav.
Vi gick hem och spikade ihop ett snyggt träkors till dvärg-kyrkogården. "Vila i frid" ska det stå på det. Ibland är det skönt att såga brädor och hamra på spikar, det ger utlopp för alla arga känslor. Man kan ju alltid låtsas att spiken är den man är arg på ;) näää...
Ikväll har jag varit i stallet och tömkört Amie. Himla kul, men inte så lätt som man kan tro! Och Wilda ville bara pussas och kramas idag, ovanligt lugn var hon. Hon har mognat mycket på ett halvår. Hur länge har hon kvar att leva?
Hur länge ska det finnas ett stort tomrum efter henne, innan det kommer en ny liten varelse till världen? En sak är säker, jag ska älska den nya lilla varelsen mest i världen. Jag ska finnas där redan från början och föralltid.

Man fäster sig vid dom. Och vill aldrig släppa taget. Aldrigaldrigaldrig.

Inga kommentarer: