tisdag 5 oktober 2010

Dikt utan namn

Över dina fingrar
Rinner hatet

I vågor av rött
Plöjer det genom
Måndagens första tystnad

Krossar
Det spröda locket
Över tryggheten


Klassrum blir kaosrum
Och inget
Kan hindra vågorna

Från att skölja bort
Alla kritstreck
Som faktiskt fanns

Ingen kan hindra bläcket
Från att fläcka allt ofläckat

Panikens stillhet
Är påtagligt påtagbar
Och spruckna andetag nära
När salen rinner
Brinner
Rödare än Röda Havet


Åsa Stubbfält, oktober 2010



Tar gärna emot förslag på andra sätt att komponera dikten,
tyckte att det var jättesvårt att bestämma hur jag skulle dela in den i rader och stycken.

1 kommentar:

Louise sa...

Oh.
Åsa, det är en helt fantastisk dikt. Jag gillar den skarpt!

Och det som jag tycker är så fint med poesi är att man kan dela in och skriva det precis som man vill. Eller.. jag brukar aldrig följa några regler, ramar och rytmer utan bara göra som hjärtat känner (och det som låter bäst i huvudet).

Mer poesi till världen!