As your life flies

Tello har legat och snusat på min matta hela natten. Jag pratade med Eric i telefon igår kväll innan jag skulle sova. Jag hade stängt dörren och lagt mig under täcket. Efter en stund hörde jag Tello gnälla utanför, så jag släppte in honom i mitt rum. Han la sig bredvid min säng och såg så nöjd ut att det nästan var skrattretande. Vid 7-tiden imorse släppte pappa ut honom för att pinka, och sen kom han direkt upp till mig och la sig igen. Vi somnade om båda två. Vid tio vaknade jag av att Tello gick ner för trappan, för pappa och Carina åt frukost. Halv elva satte jag mig upp i sängen och snöt mig, och på en gång kom Tello virvlandes upp för trappan, överlycklig för att jag var på väg att stiga upp. Han ville inte sluta slicka mina ben förrän jag slet på mig byxorna. När jag gick in på toan började han gnälla, och när jag kom ut igen såg han ut som om jag hade varit borta i en evighet. Han sprang före mig nerför trappan till köket och dansade runt mina fötter. När jag satte mig ner för att äta en banan satte han sig bredvid mig och puffade på min arm med nosen, och när jag hade ätit klart tittade han upp på mig med sina stora bruna ögon och såg ut att fråga "vad ska vi göra nu?". Hans ögon, åh, de är de finaste hundögonen jag vet. Den finaste hunden jag vet!