Grinardag

Ja, som rubriken lyder: storlipardag.
Inger berättade för mig idag att Wilda ska avlivas nästa måndag.

Och det gjorde att den här dagen blev som den blev.
Jag välte ut 150 kg hästskit precis vid stalldörren, höet i hagen
hade frusit fast, det var pissväder, hästarna var dyblöta, de hade
stått inne nästan hela dagen igår så det var ett rent helvete att mocka, jag hade svårt att ta mig fram till gödselstacken, jag fick ringa och be om att bli hämtad klockan sju istället för halv sju, och ändå var jag inte alls klar med allt när klockan var sju. Jag hann knappt träffa hästarna heller... jag hade inte ätit något sen lunchen och så insåg jag att jag har typ tusen läxor i veckan.
Och så grät jag för saker som jag inte har kunnat gråta för tidigare. Det släppte liksom.

Jag älskar Wilda och det kommer bli fruktansvärt tomt utan henne.
Jag ska ta vara på våran sista tid tillsammans.
Sen är det dags att blicka framåt.