Otursförföljd

Jisses, vilken otursdag! Jag tar det från början till slut.
För några dagar sen fick jag någon sorts besvärlig irritation på huden på läpparna och den har hållt i sig sen dess. Det svider en massa och är alldeles rött och jobbigt. Så idag tog jag bussen till Älvsbyn efter skolan, 14.30, för att kolla på apoteket om dom har nån bra salva eller liknande. När jag kommer till Älvsbyn har jag lång tid på mig så jag går in på konsum och bara traskar runt helt planlöst. Sen går jag på Mim och provar lite kläder och tar lång tid på mig. Efter en lång stunds funderande köper jag ett linne och går ut därifrån. Och då inser jag i panik att det är ca 10 minuter tills bussen går till Vidsel! Och mitt huvudsakliga ärende var ju läppsalva, så jag rusar ner till apoteket och förklarar mitt problem och frågar om dom kan tänkas ha något som hjälper. Medans jag står där och kvinnan i kassan pladdrar på om en massa olika salvor plågas jag mer och mer av att klockan tickar. Till slut, när det är två minuter kvar innan bussen går, säger jag till kvinnan att jag inte hinner köpa något om jag ska hinna med bussen, och sen springer jag som en tok mot busstationen. När jag kommer till OK ser jag bussen lämna busstationen. Skit också! Nästa buss går inte förrän 17.35 och klockan är bara 16.15 nu! Vad ska jag göra ända tills dess? Ja, till att börja med går jag tillbaka till apoteket, och kvinnan jag pratade med blir full i skratt när hon inser att jag missade bussen. Komisk situation! Sen köper jag en av dom där salvorna och går ut. Och då slår det mig som en blixt från klar himmel: jag har glömt min silverring i bildsalen i skolan! Så jag ringer mamma och ber henne hämta den, tur att hon jobbar på skolan... och plötsligt känner jag mig väldigt hungrig. Väldigt hungrig. Men jag tänker att jag ska bara köpa något litet så att jag klarar mig tills jag kommer hem. Så jag går in på pizzerian och tittar på menyn. "Kebabrulle 45 kr", det låter bra och inte så stort. En liten kebabrulle bara, det räcker ju för att hålla hungern borta ett tag. Så jag beställer en sån och går och sätter mig vid ett bord. Tiden går... hur kan det ta så lång tid att tillverka en liten ynklig kebabrulle? tänker jag. Tick tack tick tack... efter en stund kommer en av pizzakillarna ut med en tallrik i högsta hugg. En stor tallrik. Det kan inte vara min mat, tänker jag. Min kebabrulle behöver inte en sån där stor tallrik. Men han kommer emot mig, stannar vid mitt bord och mitt framför näsan på mig hamnar en enorm hoprullad pizza med massor av kebab, sallad, lök och dressing i. Jag får anstränga mig för att inte skrika rakt ut precis vad jag tänker; det var då en sju helvetes stor kebabrulle!! När killen har gått och jag liksom har insett att den där bjässen på tallriken faktiskt är min kebabrulle så börjar jag äta. Har jag betalat för det här så får jag väl äta upp det, tänker jag, och äter och äter. Och jag äter upp ALLT, varenda liten smula. Kommer inte ihåg när jag har varit så mätt senast, och jag äter mig ändå ofta proppmätt. Den så kallade kebabrullen verkar svälla till dubbel storlek i magen och väger fem gånger så mycket som tidigare. Bussen går som sagt 17.35. Klockan är 17.25 när jag sväljer den sista matbiten, så det är lugnt, tänker jag. Tio minuter kvar. Nu svider det så mycket på läpparna, så jag springer in på toan på konsum. Tittar mig i spegeln och skådar små röda blåsor på mina läppar. Ajajaj då. Dags för den där salvan, tänker jag, tar fram salvan och smetar på ett lager så att munner nästan ser lite vit ut. Jag kastar en blick på klockan. Och blir tvungen att titta en gång till. Såg jag rätt?! Är klockan verkligen 17.33? Är detta en mardröm?! Jag springer som satan och när jag är vid OK ser jag dörren på bussen stängas. Jag springer allt jag kan de sista 50 metrarna och viftar förtvivlat åt busschauffören. Han lägger handen på växelspaken... och plötsligt får han syn på mig. Han öppnar dörren till bussen och när jag andfått kliver in säger han "det var nära ögat hörrudu!" och flinar stort. Åh, vilken lättnad jag känner när jag sätter mig ner på ett säte och kollar att jag har fått med mig allt. Jodå jag har plånboken, mobilen osv, jag har inte glömt något. Jag plockar fram mp3:n och lyssnar på bra musik hela vägen hem, det lugnar mig.

Jisses vilken dag.

Det doftar frukt

Jag undrar om termometern verkligen visade rätt igår när jag skulle till stallet och det var 16-17 grader? Solen kanske lyste på den, eller så var det något annat fel, för det var verkligen svinkallt att köra moppe! Jag som hade tänkt åka utan jacka eftersom jag hade glömt stalljackan hos mamma, men jag tog min vanliga svarta jacka iallafall, och det var väl tur för annars hade jag näst intill frusit ihjäl under färden. Jag var i stallet i lite mer än två timmar. Jag och Inger skottade ut allt gammalt spån från boxarna och la in nytt, samt skottade in ett helt släp med spån i spånhuset. Jisses, vad dammigt! Varning för värre lungsjukdomar än om man är storrökare ;) haha. Och helt täckta av vitt spåndamm blev vi. Slår vad om att det blev ett stort dammoln i luften efter mig när jag körde moppe hem sen. Vi öppnade en ny höbal åt hästarna och det doftade sött och gott, som frukt! Sen var jag till mamma en sväng och diskuterade bland annat ekonomiska affärer, och bilar. Hon var och provkörde en bil i Boden igår. När jag kom hem till Bredsel ringde jag Jessy och pratade med henne i typ en timme, fast det kändes som en kvart ungefär. Erik blev otålig på mig eftersom vi hade bestämt att vi skulle se en film. Klockan var typ halv tolv när jag slutade prata med Jessy, så vi började inte se film förrän strax efter tolv. "The Departed" hette filmen vi såg. Efter ett tag blev jag så trött att ögonen blev svåra att hålla öppna, så då stängde vi av filmen kring halv två-tiden och jag gick och la mig strax efter det.
Idag sov jag till elva-halv tolv, steg upp, duschade, åt frukost/lunch och sen såg vi klart filmen. Den var jättebra! Och sen har vi bara segat hela dagen, så blir det när vi är ensamma hemma, jag och min bror. Men, otroligt nog har jag inte suttit nå vid datorn förrän kring fem. Annars slår jag nästan alltid på datorn på morgonen och går till och från den under dagen. Men inte idag. Vi har just ätit middag, jag gjorde korv och makaroner med en påhittad tomatsås och sweet chili-sås. Maten blir godare med en smarrig sås till, mer spännande på något sätt :) och ikväll ska jag bara dega, se nån film med Erik och göra ögonen ännu mer fyrkantiga framför datorn.
Jag vill köpa en dator att ha hos mamma. En bärbar. Jag vet vilken jag vill ha, men den är kanske lite dyr...
Jag måste diskutera saken med mor och far ;) det är ju faktiskt något jag behöver, inte bara vill ha.
Nu är det förresten inte länge kvar till Coldplay-konserten! Globen 17 september :D vi kommer befinna oss i Stockholm 16-18 september. Längtar! Och för övrigt så har vi tre biljetter till salu, 2 st sittplatser, plats 42 och 43 på A26 Rad 3 och 1 st parkett ståplats. Om någon är intresserad så är det bara att höra av sig.

Minnesvärt

Klass 9, Vidselskolan

Livstecken kommer här. Bevis på att jag överlevde fjällturen ;-) det var hur kul som helst uppe i Saltoluokta! Söndagen var dock en otursdag för mig. Jag glömde plånboken på Jokkmokks marknad, fick 5 dl o'boy-chokladpulver utspillt i väskan, upptäckte till min fasa att det var "fel dag" så att säga, och allt verkade vilja jävlas med mig. Men sen dess har jag inte haft någon otur alls, allt kom liksom på en gång, plopp. Ketchup-effelten, ni vet. Efter otursdagen har jag vandrat ca 2 mil, bestigit "Lulepgierkav" på 1139 meter över havet (kom delad 2:a upp på toppen), smutsat ner mig, badat bastu med tjejorna, sjungit sånger, spelat kort, lagat frystorkad mat, sovit i tält tre nätter, frusit en hel del, svettats en hel del, nästan blåst bort i vinden, satt upp tältet tre gånger, tagit ner det lika många gånger, haft 15 kg packning på ryggen i många timmar, fått ont i axlarna, fotat en hel del, kastat lasso (ehmm), slumrat i blåbärsriset..... listan kan göras lång. Jag har till och med fått tillbaka min plånbok till slut.
Och när jag kom hem igår eftermiddag packade jag upp allt direkt och av bara farten städade jag mitt rum riktigt ordentligt och duschade länge, tills både jag och mitt rum kändes renare än på länge. Gissa om det var skönt att krypa ner i sin rena säng, släcka lyset, sluta ögonen och somna hemma i sitt rum i Bredsel. Knäpptyst i huset, ingen vind som river i tältduken och ingen kyla som letar sig in på kroppen. Mmmmysigt. Dock inte lika mysigt att stiga upp på morgonen idag, kan jag säga. Men så får det lov att vara och ännu en dag lider mot sitt slut. Har varit i skolan, suttit vid datorn, diskat, läst, suttit vid datorn, ätit, sett Idol, suttit mer vid datorn. Och nu är det dags att börja dra sig till sängs.

Godnatt med er!

Idag är det onsdag

Det är bestämt att vi ska på fjälltur med klassen från söndag till onsdag, så jag har ägnat lite tid idag åt att ta fram grejer och planera maten osv. Imorgon ska jag med mamma och Erik till Älvsbyn och handla. Känns som att det är hur mycket som helst som ska fixas inför resan... vi ska ju ändå vara borta i fyra dagar och då behövs det en hel del grejer, och ändå ska packningen väga så lite som möjligt eftersom jag ska vandra med den på ryggen. Så det gäller att vara smart.

Idag testade vi att slå upp tälten inomhus, haha. Det gick inte så överdrivet bra med vårat tält eftersom det inte hålls upp om man inte spikar ner tältpinnarna, och det kunde vi ju inte direkt göra i golvet. Det är Stinas tält vi ska ha, jag och hon.
Jag var i stallet idag, är nån vecka sen sist. Var så skönt på något sätt att träffa Inger och hästarna idag :)
Nu ska jag gå och prata med pappa om lite saker.

Puss!

Ringdingding

Japp, nu är första skoldagen avklarad! Det hände egentligen inte så mycket. Hela förmiddagen var vi i klassrummet och fick papper och loggböcker och en massa information, sen var det lunch och efter det gick vi upp till Pia i Trångfors och hade lagtävlingar och åt glass. Sen fick vi gå hem. Var kul att träffa klassen igen, har inte träffat så många av dom på sommarlovet!
Var nyss en sväng till Stina och skrev ut några bilder som jag ska ha på min loggbok. Ska ändå bli skönt när man "kommer in i skolrytmen", för just nu känns allt lite virrigt och våran klass har inte ens någon handledare än, plus att vi ska få nya lärare i flera olika ämnen. Plus att vi kanske ska göra en fjälltur som startar redan nu på söndag. Allt hänger i luften just nu. Det är bara att vänta tills det landar.

Kkkampain

Har varit med pappa, Carina och Erik i Kårso från igår till idag. Jag och Erik körde moppe dit, ca 13 mil tur och retur. Pappa har husvagnen där uppe, så vi sov i den. Igår kväll blev det en körlektion med jeepen längs en snirklig grusväg :-) kul faktiskt!
Och på vägen hem idag fick jag soppatorsk med moppen när vi var ca 100 meter hemifrån, haha. Tur att bensinen precis räckte dit.
Har nyss laddat upp lite bilder från Narviksresan på pixbox, var väl på tiden. Jag hade så mycket bilder därifrån att det kändes jobbigt att välja ut vilka jag skulle ha med osv.
Imorgon är det skola som gäller. Känns som evigheter sen sist! Verkligen evigheter sen. Mycket har förändrats den här sommaren. Man blir ju snurrig när man tänker på allt som har hänt.
Jag ska försöka gå och lägga mig tidigt idag, siktar på klockan elva. Vi får se hur det går.

Puss


War ain´t nothing but a campaign
Freedom ain´t nothing but a brand name
Why people gotta die, why we can't change
That it´s all a part of the dirty man's game
But daddy ain´t that stange
some people drinkin' nothing but champagne
others drinkin´dirty water from a bad drain
Is that also part of the Kkkampain?

Kkkampain - Promoe

If I can't do it, homey, it can't be done...

Jag och Erik, år 1995 kanske? Oj så snygga vi var ;-)

Idag har jag haft en oerhört slö dag. FÖR slö. Jag har mest suttit vid datorn, laddat hem musik, sorterat bilder och sånt. Skulle egentligen ha klippt mig idag, men Erik hade tydligen större behov av det än jag, så fick han fick klippa sig istället. Jag har knappt visat mig utanför dörren idag. Det har regnat hela dagen. Inte särskilt uppiggande. När jag vaknade imorse trodde jag att det var mitt i natten, för det var så mörkt ute. Men det var bara för att det var så mulet och regnigt och grått. Glad man blir! Eller vad tror ni?
Men jag har ändå hållt humöret uppe idag och känt mig glad.
Jag är glad :)